EU klart med avtal om världens första regelverk för AI
EU-institutionerna har nått en politisk överenskommelse om regler för artificiell intelligens, AI. Näringslivsorganisationer varnar för att överenskommelsen går för långt och kan bromsa europeisk tillväxt och innovation.
Af Sine Riis Lund / Natacha López
Journalist och redaktör Altinget.dk / EU-reporter Altinget.se
”Historiskt! EU kommer att bli den allra första kontinenten som fastställer tydliga regler för användningen av artificiell intelligens.”
Natten till lördag gick Thierry Breton, EU-kommissionär med ansvar för den inre marknaden, ut med nyheten på plattformen X som EU-institutionerna länge drömt om.
EU skriver historia i sin strävan att lagstifta för att säkerställa en ansvarsfull utveckling, i linje med europeiska värderingar, av en teknik som anses vara en av de mest revolutionerande som världen någonsin har ställts inför.
Ansiktsigenkänning på offentliga platser
Huvudidén är att reglera AI enligt ett riskbaserat tillvägagångssätt. Ju mer skada tekniken kan göra på samhället, desto strängare blir reglerna.
En av de stora stötestenarna i förhandlingarna, som har pågått i tre dagar, har varit biometrisk identifiering som ansiktsigenkänning.
Enligt den nya förordningen ska det vara generellt förbjudet att använda AI för ansiktsigenkänning på offentliga platser, men på ministerrådets begäran har flera undantag gjorts.
Medlemsländerna har bland annat lyckats se till att riktad ansiktsigenkänning ska kunna användas för att söka efter offer och misstänkta för allvarliga brott, och att den användas för att förhindra sådant som terrorattacker.
Användningen av system för känsloigenkänning på arbetsplatser och läroanstalter förbjuds, men den europeiska integritetsrättsgruppen European Digital Rights noterar i ett pressmeddelande att detta inte utesluter användningen av systemen, till exempel vid nationella gränser.
På det hela taget anser gruppen att EU:s övergripande biometripaket i bästa fall är ljummet och förklarar därför att kampen mot biometrisk massövervakning kommer att fortsätta.
De nya reglerna ställer höga krav på AI-system som används för rekrytering eller som stöd vid beslut om vilka sociala förmåner en medborgare har rätt till.
Krav för stora AI-modeller
Mot övervägandet att skydda medborgarnas grundläggande rättigheter står en önskan om att inte bromsa den potential som tekniken också har för innovation och ekonomisk tillväxt på europeisk mark. Detta särskilt med tanke på den globala kapplöpning som för närvarande äger rum inom artificiell intelligens.
Frågan om hur hårt man ska reglera grundläggande AI-modeller som ChatGPT och Bard blev därför en stor tvistefråga sent i processen.
Det preliminära avtalet innehåller ett antal skyldigheter för dessa så kallade ”grundmodeller”, men även för generella AI-system (GPAI), bland annat måste de leva upp till krav på transparens innan de släpps ut på marknaden.
Parternas önskan att hårt reglera de mest kraftfulla generella modellerna innebär också att det ska inrättas ett nytt kontor inom kommissionen för att säkerställa att reglerna efterlevs.
En hel del återstår
Bland annat dessa åtaganden orsakar oro och kritik bland europeiska företag.
”Vi har en överenskommelse, men till vilket pris? Vi stödde fullt ut en riskbaserad ansats baserad på användningen av artificiell intelligens, inte tekniken i sig, men försöket i sista minuten att reglera grundmodeller har ställt detta på huvudet”, säger Cecilia Bonefeld-Dahl, generaldirektör för näringslivsorganisationen DigitalEurope, i ett pressmeddelande.
Den internationella organisationen CCIA, som representerar företag som Facebook, Instagram och Apple, anser att snabbhet verkar ha segrat över kvalitet i den preliminära överenskommelsen, ”med potentiellt katastrofala konsekvenser för den europeiska ekonomin”.
Svenskt näringslivs policyansvariga Carolina Brånby skrev på organisationens hemsida på måndagen: ”Nu återstår arbetet med de tekniska detaljerna. Förutom att lagtexten ska spegla den politiska överenskommelsen är det centralt att formulera regleringen så att den fungerar i praktiken. Harmoniserade standarder, tydliga riktlinjer och tydlig tillämpning blir centralt för att möjliggöra regelefterlevnad och konkurrens på lika villkor.”
Lagen, som kallas AI-förordningen, behöver fortfarande formellt godkännas av Europaparlamentet och EU:s medlemsländer.
Artikeln är översatt och omarbetad från Altinget.dk.
Regeringen lovar miljardstöd till Ukraina
Lena Eks förslag slår an brett
