EU skapar djupare union i kamp mot terror
UTBYGGNAD. EU-länderna ska ta ett steg längre i kampen mot terrorism och andra grova brott och skapa en säkerhetsunion, anser EU-kommissionen. Och flera förslag är på väg redan i år.
Det omfattande samarbete och de åtskilliga lagar om brott och straff som EU har räcker inte då det fortfarande finns luckor som de kriminella utnyttjar. Det visar inte minst de senaste terrordåden i Paris och Bryssel. Därför behövs en verklig säkerhetsunion enligt kommissionens vision.
”För att uppnå detta måste EU och dess medlemsstater gå vidare från en föreställning om att samarbetet är till för att skydda nationell inre säkerhet och anamma idén att det tjänar till att skydda den kollektiva säkerheten i hela EU.”, skriver kommissionen i det meddelande som lades fram för några veckor sedan och som innehåller en skiss på det nya säkerhetsbygget.
Europol blir navet
På onsdagen röstar EU-parlamentet i Strasbourg om att uppdatera den gällande förordningen om EU:s polissamarbete, Europol. Och detta beslut är en viktig del i EU-kommissionens planer på en säkerhetsunion.
Det handlar nu om att skapa en ny form av samarbete mellan de myndigheter som bekämpar brott och Europol. Vid årsskiftet startade det särskilda centrumet mot terrorism inom Europol. Kommissionen vill ge detta antiterrorcentra mer kraft och ett förslag ska läggas fram senare i höst som gör att det kan fungera som brottsbekämpande underrättelsenav.
Planen är att ta fram ett förslag på hur centrumet kan få kapacitet för gemensam operativ planering, hotbildsbedömningar och samordning av underrättelseverksamhet för brottsbekämpning. Och för medlemsländerna handlar det om att avdela fler experter som kan arbeta vid Europols antiterrorcentrum.
Registrera återvändare
Ytterligare en del i kommissionens plan för en säkerhetsunion är att få till stånd en gemensam övervakning av de personer som deltagit i terrorhandlingar och strider utomlands och som sedan återvänder till sina hemländer. Detta ska bland annat ske genom att förändra Schengens informationssystem.
Dessutom ska kommissionen lägga fram förslag för att slå mot finansieringen av terrorism, bland annat genom ytterligare åtgärder mot penningtvätt och att flytta kontanter över gränserna. Enligt kommissionen ska förslag om detta läggas fram i slutet av 2016.
Djupare union
De planer som presenterats innebär att kommissionen vill ta ländernas samarbete mot terror och kriminalitet ett steg längre och skapa en säkerhetsunion. Att ge Europol mer kraft är ett naturligt steg för unionssträvarna och de som inte ser kampen mot brott som en nationell angelägenhet. Men för de länder som önskar mindre union och håller fast vid subsidiariteten – att beslut ska fattas på lägsta möjliga politiska nivå – är det ingen självklarhet. Redan i dag står Storbritannien, Irland och Danmark utanför den del av EU som gäller det rättsliga samarbetet.
Till detta ska läggas den diskussion som alltid uppstår om balansen mellan kampen mot terrorism och skyddet för privatlivet och integriteten. Detta är också ett skäl till att arbetet med nya EU-lagar inte sällan fastnar i förhandlingar mellan länderna i ministerrådet och mellan rådet och EU-parlamentet.
En stor del av den svenska terroristlagstiftningen är en följd av de beslut som har fattas inom EU och kommissionens planer innebär en ytterligare utbyggnad av detta regelverk.
Men för svensk del finns det sedan länge en bred uppslutning i riksdagen kring åtgärder mot terrorism. Och det har skett en rejäl omsvängning i synen på EU:s samarbete om brott och straff – från att i inledningen av EU-medlemskapet varit skeptisk till att bygga ut unionens makt har Sverige omprövat inställningen och ser nu EU som en förutsättning för att bekämpa grova brott.
