EU-stjärnan Donald Tusk utmanar populisten Kaczynski om makten i Polen

Af Birk Sebastian Kotkas

WARSZAWA: Ett dussin polska pensionärer i regnbågsfärgade kläder rör sig genom gatorna med megafoner laddade på sin veckovisa protestmarsch. De är arga över den politiska utvecklingen i landet, som sedan 2015 styrts av det nationalkonservativa partiet Lag och rättvisa (PiS).

De polska mormödrarna, Polskie Babcie, har deltagit i hundratals demonstrationer under de senaste sex åren mot PiS-regeringens kontroversiella reformer av rättsväsendet och media, liksom deras katolsk-konservativa inställning till abort och hbtqi-rättigheter.

– Vi kämpar för nästa generation polacker, som kommer att betala räkningen för de politiska beslut som fattas i dag. Polen har inte råd med fyra år till av PiS, sade en demonstrant vid namn Ivana, en av initiativtagarna till Polskie Babcie.

– Många ungdomar såg oss mormödrar som ultrakonservativa som gick till kyrkan och röstade på PiS. Det är den tanken vi vill avskaffa. Vi är inte alla sådana, tillägger Ivana.

Hon var också ute på gatorna i början av juli när en halv miljon medborgare i den polska huvudstaden demonstrerade mot en omstridd lag som potentiellt kunde ha hindrat oppositionsledaren Donald Tusk från att ställa upp i höstens parlamentsval – misstänkt för att ha kopplingar till Ryssland.

Ansträngd relation till Ryssland

Trots att den så kallade Tusk-lagen hittills har skrinlagts efter massiv kritik från bland annat EU-kommissionen och USA:s regering har den polska oppositionen fortsatt att demonstrera inför parlamentsvalet den 15 oktober. Söndagen den 1 oktober tågade, enligt oppositionens egna beräkningar, en miljon människor genom Warszawas gator i en ”Marsch för en miljon hjärtan”.

Med kriget i grannlandet Ukraina kommer valet att följas noga från omvärlden, säger chefen för tankesmedjan Think Tank Europe, Lykke Friis:

– Valet i Polen är per definition ett av de viktigaste i Europa, helt enkelt på grund av landets storlek. Men det är extra viktigt den här gången, eftersom maktfördelningen inom EU har förskjutits österut efter den 24 februari, förklarar hon.

Den ansträngda relationen med Ryssland spelar en särskild roll i polsk politik – och har inte i sig förbättrats efter Rysslands anfallskrig mot grannlandet Ukraina.

I en undersökning från 2022 sade 97 procent av de tillfrågade polackerna att de har en "negativ" eller "mycket negativ" syn på Ryssland – en högre andel än i något annat land i världen. Mer än 90 procent av polackerna anser också att Putins Ryssland är ett ”stort hot” mot deras land, medan det 2018 ”bara” var cirka 66 procent.

Förra året gav Lykke Friis ut en kritikerrosad bok, med den danska titeln ”Tårernes Europa”, om kontinentens nya verklighet efter Putins invasion av Ukraina.

– Oavsett vem som vinner kommer det knappast att bli några förändringar i Polens Ukrainapolitik, eftersom alla parter är överens om att stödja Zelenskyj med alla medel, säger Friis.

Vill spela en ledande roll i EU

Efter fyra valnederlag i rad – två parlamentsval och två presidentval – siktar alla krafter i oppositionen på höstens parlamentsval.

Vid rodret står den tidigare premiärministern från 2007 till 2014 Donald Tusk, som har återvänt till polsk politik efter ett antal år som Europeiska rådets ordförande, för att leda oppositionen i det liberala partiet Medborgarplattformen (PO), som han var med och grundade 2001.

Om man inte lyckas störta PiS-regeringen den här gången riskerar Polen att sluta som Viktor Orbáns Ungern, varnar partiets generalsekreterare Marcin Kierwiński när Altinget träffar honom på partiets kontor i Warszawa:

– Det vi har sett under de senaste åtta åren är mycket likt det vi har sett i Ungern. Så en tredje mandatperiod för PiS kommer att vara slutet för demokratin i Polen.

Om Donald Tusk däremot lyckas återta makten nio år efter att han åkte till Bryssel kan EU-länder som Sverige se fram emot helt nya tongångar vad gäller europeiskt samarbete.

Medan Polen en kort tid efter krigsutbrottet i Ukraina snabbt gick från att ”vara EU:s bad boy till att vara klassens stjärnstudent” – som tidskiften Politico bildligt beskrev situationen i mars 2022 efter polackernas stora hjälpsamhet i krigets inledande fas – har bland annat konflikter om rättsstatsprincipen återkommit en efter en.

– Det allra första vi planerar om vi vinner är att förbättra vår relation med EU. Och när vi väl har fått ordning på rättssystemet tror jag att det också kommer att bli mycket lättare för oss att prata med EU på andra områden, säger Marcin Kierwiński.

Marcin Kierwiński har varit aktiv i Medborgarplattformen sedan starten och riksdagsledamot sedan 2011. Han fick mer än 30 000 röster i det senaste parlamentsvalet 2019 och har innehaft posten som partiets generalsekreterare sedan 2020.

Bland annat går Medborgarplattformen till val för att rulla tillbaka PiS-regeringens reformer av rättsväsendet och medierna – som har kostat miljardböter från EU-domstolen och lett till att EU-kommissionen hållit inne mer än 400 miljarder svenska kronor, vilket är Polens andel av EU:s stora återhämtningsfond.

– Vi är ett stort EU-land och vårt långsiktiga mål är att ha en ledande roll i unionen, säger Marcin Kierwiński.

Förutom att rulla tillbaka domstols- och mediereformer samt ett närmare samarbete med EU pekar han på inflationsbekämpningen som partiets högsta prioritet efter valet.

Populära PiS-initiativ kvarstår

Allt som har antagits sedan 2015 kommer dock inte att rullas tillbaka av Medborgarplattformen om den tar makten i landet, säger Marcin Kierwiński. Bland annat har medborgarplattformen lovat att fortsätta PiS-regeringens prestigeprojekt; barnförmånsprogrammet ”Family 500+”, som har visat sig vara mycket populärt.

Enligt Marcin Kierwiński är detta ett exempel på hur Medborgarplattformen har lyssnat på befolkningen och rört sig i en mer välfärdsinriktad riktning sedan Tusk senast var premiärminister.

– I dag är vi verkligen inte så ekonomiskt liberala som vi har varit tidigare. Om du har socialism på ena sidan och fri kapitalism på den andra, då är vi förmodligen någonstans däremellan, säger generalsekreteraren.

Förutom barnbidragsprogrammet har ett annat prestigeprojekt för PiS varit stora gåvor till polska pensionärer, som också till stor del röstar på partiet.

I det senaste presidentvalet, som PiS-stödda Andrzej Duda vann med 51 procent av rösterna, var det till stor del stödet från väljare över 50 år som säkrade hans seger.

Hot från öst och väst

Efter valsegern 2015 har PiS höjt pensionsnivåerna och sänkt pensionsåldern från 67 år – som antogs under Donald Tusks tid som premiärminister – till 65 år för män respektive 60 år för kvinnor.

Sänkningen av pensionsåldern har också visat sig vara populär bland befolkningen, vilket oppositionsledaren Donald Tusk har lovat att behålla om han blir premiärminister igen efter valet.

En av dem som har varit nöjd med PiS-regeringens åtgärder för åldrande polacker är en pensionerad ingenjör vid namn Barbara – som efter ett flera årtionden långt arbetsliv i USA flyttat tillbaka till sitt hemland Polen för att njuta av ålderdomen.

– Jag får nästan dubbelt så mycket i pension i dag på grund av PiS. De har hjälpt människor över hela landet, och så har de verkligen gjort stor skillnad för låginkomsttagare, säger Barbara, som troget har röstat på PiS sedan 2015.

Hon räknar återigen med att ge sin röst till PiS i det kommande valet. Men det viktigaste skälet är dock att hon anser att det är de som bäst kan stå upp för nationell säkerhet mot ett aggressivt Ryssland från öst och ett mäktigt Tyskland i väst.

– Jag föddes i Warszawa under andra världskriget. Jag är fortfarande rädd att stormakter utifrån kommer att styra oss – både Ryssland och Tyskland genom EU. Och även om PiS inte är perfekt, känner jag verkligen att de kämpar för att säkra mitt lands självständighet, säger Barbara.

Protestparti kan bli kungamakare

Framför Warszawas universitet, landets största utbildningsinstitution, har 19-åriga Zuzanna och Kamil precis hämtat sitt välkomstpaket inför terminsstart.

De är bland de 1,4 miljoner förstagångsväljare mellan 18 och 21 år som kan visa sig vara avgörande för vem som kommer att leda landet efter valet.

Enligt en undersökning känner sig fyra av fem unga frustrerade över den politiska utvecklingen i landet, och 68 procent av dem anser att de har helt andra åsikter i många politiska frågor än sina föräldrar.

Detta utmärks bland annat av att ungdomar i Polen är mycket mindre religiösa än sina föräldrars generation. I dag utövar endast en av fyra ungdomar regelbundet sin religion; år 1992 var det nästan sju av tio ungdomar.

Zuzanna och Kamil, liksom många av deras kamrater, är trötta på den politiska situationen och hoppas att nästa regering kommer att vara utan PiS. Även om de identifierar sig mest med det proeuropeiska socialdemokratiska partiet Nowa Lewica – som kan översättas till Ny vänster – planerar båda de två unga studenterna att rösta på Donald Tusks Medborgarplattform.

– Det viktigaste är att vi får en ny regering. Den här gången röstar vi på opposition så att vi kan bli av med PiS – sedan kan vi rösta på vänstern 2027, säger Kamil.

Nowa Lewica är det populäraste partiet bland unga kvinnor, medan högerrörelsen Konfederacja ser ut att locka flest röster bland unga män.

Den extremistiska proteströrelsen Konfederacja stöder varken Tusk eller PiS, men kan mycket väl visa sig vara kungamakare – en månad innan valet låg de på 15 procent i opinionsmätningarna men har sjunkit till 9,5 procent när två veckor återstår. De går till valurnorna under det Brexit-liknande mottot: ”Vi kommer att ge er Polen tillbaka”.

Rörelsen, som är en samling av en grupp marknadsorienterade och nationalistiska partier, har funnits sedan 2018 – men tog egentligen fart först under coronanedstängningarna, där de utmärkte sig som starka motståndare till vaccinkrav och hårda restriktioner.

Men medan Konfederacja har varit mycket kritisk mot PiS-regeringen på många områden, delar de två partierna ultrakonservativa åsikter om både abort och hbtqi-rättigheter.

Medborgarplattformens generalsekreterare, Marcin Kierwiński, förnekade blankt för Altinget att hans parti skulle kunna inleda regeringssamarbete efter valet med antingen Konfederacja eller PiS.

Omstridd folkomröstning

Nya opinionsundersökningar tyder på att den nuvarande regeringskoalitionen, bakom kulisserna ledd av PiS grundare och ordförande Jarosław Kaczyński, kommer att kämpa för att behålla sin majoritet i parlamentet.

En mycket omstridd åtgärd är att regeringen valt att hålla en folkomröstning om migration i samband med parlamentsvalet – och har formulerat frågorna med udden tydligt riktad mot oppositionen. För att folkomröstningen ska vara giltig krävs att 50 procent av de röstberättigade deltar, vilket lett till att många oppositionella manar till bojkott. Men de som väljer att inte ta emot valsedeln för folkomröstningen i vallokalerna kommer att registreras.

En delegation valobservatörer från Europarådet menar att detta äventyrar valhemligheten för de som vill delta i valet men inte i folkomröstningen. De har också uttryckt oro över att man genom att hålla en folkomröstning samtidigt som parlamentsvalet kan kringgå bestämmelser om kampanjfinansiering.

Champagne på kylning

Två troliga scenarier hägrar efter valet, enligt Anna Werenberg, en av Danmarks ledande experter på polsk politik. Det första scenariot är att PiS styr vidare i en ny koalition tillsammans med Konfederacja:

– Det skulle vara en ungefärlig fortsättning på vad vi har sett sedan 2015. Men Konfederacja står till höger om PiS, både på det ekonomiska området och när det gäller EU-skepsis, abort och minoriteters rättigheter, så det kommer att skapa fler konfrontationer med EU och stora delar av den polska befolkningen, förklarar Anna Werenberg och tillägger:

– En koalition med Konfederacja är inte ett önskvärt scenario för PiS ledarskap, men det kan vara deras enda alternativ att behålla makten.

Det andra scenariot är att Tusk lyckas få majoritet med den återstående oppositionen:

– Då kommer vi att se ett skifte på många områden, till exempel när det gäller abort och hbtq, säger Anna Werenberg, som i dag arbetar med Polen som forskarassistent vid Kalla kriget-museet Langelandsfort.

Enligt Friis blir frågan om Polen ”stannar kvar i gruppen av EU-skeptiska länder, särskilt med Ungern” eller om Polen under Tusks ledning ”rör sig mer västerut och blåser nytt liv i den så kallade Weimartriangeln bestående av Tyskland och Frankrike”.

De polska mormödrarna, som för sjätte året i rad omväxlande marscherar och dansar sig fram på gatorna i protest mot PiS, har redan lagt champagnen på kylning – om valet går till oppositionens fördel.

– Då måste vi hitta några färgglada kläder och bli fulla på champagne på stranden. Jag hoppas verkligen att vi äntligen kan bli av med PiS, säger Ivana hoppfullt när dagens marsch når sin slutdestination.

Artikeln är översatt och omarbetad från Altinget.dk.