EU-parlamentet rustat för strid om ny medielag
(Foto: EFJ/EU-parlamentet)
För att skydda mediers och journalisters oberoende vill EU-parlamentet bland annat kraftigt begränsa staters möjligheter att spionera på journalister. Men tuffa förhandlingar med medlemsstaterna väntar nu. ”Mediefrihetslagen riskerar att bli en ofrihetslag”, säger Renate Schroeder från Europeiska journalistfederationen.
På tisdagen enades Europaparlamentet om sin position gällande den blivande mediefrihetslagen, European Media Freedom Act (EMFA).
– Äntligen har vi en bra lagstiftning på plats när auktoritära ledare inom unionen försöker tysta de som inte håller med dem. Det har behövts en lagstiftning som kan skydda den fria journalistiken. Vi ser en beklaglig utveckling bakåt vad gäller det fria ordet och journalistiken, sade EU-parlamentarikern Abir Al-Sahlani (C) till Altinget strax efter omröstningen.
EU-kommissionens förslag till en mediefrihetslag, som lades fram september 2022, har udden klart riktad mot medlemsländer som Ungern och Polen där regeringarna fått ett allt större inflytande över medierna. Men också mot länder som Grekland, Spanien och Cypern där det uppdagats att man har använt sig av spionprogrammet Pegasus för att övervaka journalister. EMFA är tänkt att skydda såväl journalister som deras källor.
– Det här är en skyddslagstiftning för vår demokrati. Det är det som det handlar om i grund och botten, sade EU-parlamentarikern Ilan de Basso (S) vid en pressträff.
En av de mest omstridda delarna i förslaget har varit huruvida det ska vara tillåtet för stater att övervaka journalister med hjälp av spionprogram. Efter påtryckningar från Frankrike lade EU-länderna, som parallellt med parlamentet utarbetat sin förhandlingsposition, in en paragraf i sitt förslag om att det ska vara tillåtet vid fall som gäller ”nationell säkerhet”.
I EU-parlamentet motsatte sig bland annat den konservativa och kristdemokratiska gruppen, EPP, som Moderaterna och Kristdemokraterna tillhör, ett totalförbud mot användning av spionprogram mot journalister. Men man enades om att sätta upp en rad kriterier för att det ska tillåtas. Bland annat att det bara ska kunna användas i fall då en journalist är misstänkt för brott som inte har med deras yrkesutövning att göra.
– Användningen av spionprogram är därför i praktiken förbjuden i utredningar som rör medieleverantörers och deras anställdas yrkesutövning, sade liberalen Ramona Strugariu, som har lett arbetet med lagförslaget inom utskottet för mänskliga rättigheter, vid en presskonferens.
Stöddes av alla svenskar förutom SD och V
Parlamentet antog sin position med 448 röster för, 102 emot och 75 nedlagda röster. De flesta svenska ledamöter röstade för förslaget men Sverigedemokraterna röstade emot och skrev på X (tidigare Twitter) att EU inte har befogenhet att lagstifta i frågan och att: ”Bristande mediefrihet i vissa länder är inte skäl till överstatlig reglering.”
Den politiska vilden Peter Lundgren samt Vänsterpartisten Malin Björk lade ner sina röster. Malin Björk förklarar i ett uttalande att hon var överlag positiv till förslaget men kritisk till delen om spionprogram:
”Som texten är nu introduceras en möjlighet att använda olika spionprogram mot journalister. Det är ganska häpnadsväckande. Det har aldrig sanktionerats i någon tidigare EU-lag. Det räcker inte att nämna några kriterier för i vilka situationer spionprogram ska kunna användas. Vi tycker att det aldrig ska få användas mot journalister.”
Europeiska journalistfederationen, EFJ, hade också velat se ett totalförbud av spionprogram för att övervaka journalister. Renate Schroeder, EFJ:s chef, menar att det visserligen är bra att det kommer att krävas ett domstolsbeslut innan en journalist kan övervakas men hon ger inte mycket för löftet om att övervakning inte ska leda till att källor röjs.
– Om du använder spionprogram har du naturligtvis tillgång till källor, säger hon till Altinget.
Nu väntar förhandlingar mellan EU-parlamentet och medlemsstaterna om en slutlig lagstiftning och Renate Schroeder är orolig att om medlemsstaterna får sin vilja igenom kan hela lagen bli motsatsen till vad den var tänkt.
– Vi är rädda för att den kan missbrukas av regeringar. Den ska finnas till för att skydda journalister från spionprogram, men en sådan paragraf skulle göra tvärtom – den skulle inbjuda länder att använda spionprogram. För oss riskerar hela lagen om mediefrihet att bli en lag om ofrihet.
Men parlamentarikern Ramona Strugariu, som kommer att delta i förhandlingarna med medlemsländerna, lovar att parlamentet kommer att ta strid i frågan om att inskränka användandet av spionprogram.
– Det är en av de strider som är värd att kämpa för till sista droppen blod.
Tveksam effekt i Ungern
EFJ:s Renate Schroeder är samtidigt positiv till många delar i parlamentets förslag såsom att man stärkt public services oberoende och motståndskraft, kräver större transparens kring medieägandet och stärker det redaktionella oberoendet från statligt inflytande.
Hon lyfter också fram förslaget om hur statlig reklam i medierna måste fördelas på ett sätt som inte gynnar regeringsvänliga medier och menar att det är det som tydligast skulle kunna bidra till större mediemångfald i Ungerns fall. Andra regler blir svårare att implementera i ett land där det juridiska systemet är bundet till regeringen.
– Ungern har helt politiskt beroende offentliga medier och om någon vill ifrågasätta detta ska man vända sig till domstol, men den är naturligtvis inte heller oberoende. Där saknas en verklig möjlighet att tillämpa reglerna, säger Renate Schroeder.
Även Ramona Strugariu tror att det blir svårt att få alla EU-länder att implementera den kommande medielagen men menar att den ändå är värdefull.
– Vi skapar många fler redskap för leverantörer av medietjänster och oberoende journalister att försvara sig själva.
Efter den slopade reduktionsplikten – regeringen vill köpa utsläppskrediter från EU-medlemmar
Statliga servicekontor drar ner på öppettider efter budgeten
