EU vinner historiska mål mot Google och Apple

Efter år av dragkamp och överklaganden har EU-domstolen till slut dömt i två fall om teknikjättars konkurrenshämmande beteende – både Google och Apple måste nu betala miljarder i böter till EU.

Af Chris Lehmann
Redaktör Altinget.dk

EU-domstolen slog på tisdagen fast att det var olagligt statligt stöd när den irländska regeringen ingick särskilda avtal om företagsbeskattning med Apple. De särskilda avtalen innebar att företaget betalade mycket lite skatt i sin bas i EU, Irland.

– Medan många andra menade att skattedumpning ligger utanför EU:s kompetensområde, menade Margrethe Vestager att det i själva verket var indirekt, olagligt statligt stöd. Det var inte alls säkert att EG-domstolen skulle gå på hennes linje i slutändan. Men nu har det hänt, och det är banbrytande, säger Altingets Europaanalytiker Thomas Lauritzen.

Apple är därmed skyldig 13 miljarder euro – nästan 150 miljarder kronor – i obetalda skatter till Irland, som EU-kommissionen nu tvingar Irland att driva in.

Google måste betala 2,42 miljarder i böter

Samtidigt beslutade domstolen att Google ska betala böter på 2,4 miljarder euro (nästan 28 miljarder kronor) för att ha gynnat sin prisjämförelsetjänst Google Shopping framför andra liknande tjänster.

Enligt domstolen har Google missbrukat sin dominerande ställning som sökmotor för att skaffa sig en fördel i konkurrensen mellan produktjämförelsetjänster.

Fallet med Apples skattebetalningar är en principfråga, eftersom EU i princip inte kan besluta om medlemsstaternas uttag av skatt. I detta fall ansåg dock Margrethe Vestager och hennes team att de särskilda avtalen hade karaktären av olagligt statligt stöd, vilket domstolen biföll kommissionens påstående.

Båda besluten är slutgiltiga. 

En vändpunkt för Vestagers arv

Detta är ett beslut som kan få långtgående konsekvenser för EU:s befogenheter på detta område. Domstolens beslut innebär också att Margrethe Vestagers arv som en viktig konkurrenskommissionär kommer att cementeras vidare.

– Redan från början sade Margrethe Vestager att hon inte bara skulle hantera EU:s konkurrensregler, utan också testa deras gränser och försöka utöka möjligheterna. Det var en chansning. Det slutliga beslutet i skattemålet om Apple visar att den här satsningen har lyckats, säger Altingets Europaanalytiker Thomas Lauritzen.

Därför är fallet banbrytande, menar han, och det representerar en vändpunkt för Vestagers arv.

– En känsla hade uppstått att även om Vestager var en stjärna under de första fem åren, hade hennes uppfattning om saker och ting och hennes inflytande minskat under de senaste åren. Mycket av det sopas bort nu eftersom den här segern är så viktig, fortsätter han.

”I dag är en stor seger”

Det var en glad Margrethe Vestager, som klev fram inför pressen på tisdagen med sina två segrar i bagaget.

– I dag är en stor seger för EU:s medborgare och för skatterättvisan. Beslutet är en seger för kommissionen, för den inre marknaden och för rättvisan när det gäller skattebetalningar, sade EU-kommissionens vice ordförande vid en presskonferens efter domen.

Å andra sidan säger Google i en skriftlig kommentar att företaget är besvikna över beslutet. Företaget påpekar dock att det har följt beslutet i flera år. Så här skriver företaget i en skriftlig kommentar från Googles pressavdelning:

”Vi är besvikna över domstolens beslut, som handlar om en mycket specifik uppsättning fakta. Redan 2017 gjorde vi de ändringar som krävdes för att följa kommissionens beslut. Det tillvägagångssättet har varit framgångsrikt i mer än sju år och genererat miljarder klick för mer än 800 produktjämförelsetjänster.”

Artikeln är översatt från Altinget.dk

Forrige artikel Efter förseningen: Då ska den nya EU-kommissionen presenteras Efter förseningen: Då ska den nya EU-kommissionen presenteras Næste artikel Nya Havs-gd:n räknar med tydlig styrning från regeringen Nya Havs-gd:n räknar med tydlig styrning från regeringen
Biståndsbudgeten minskas med 3 miljarder

Biståndsbudgeten minskas med 3 miljarder

Regeringen och SD har kommit överens om att minska biståndsramen för 2026–2028 med tre miljarder per år. ”Världens behov är nästan oändliga, den svenska statsbudgeten är inte det”, säger biståndsminister Benjamin Dousa (M) till Altinget.