Nya Havs-gd:n räknar med tydlig styrning från regeringen

Väldigt, väldigt roligt. Så beskriver Anna Ledin sina första fem månader som generaldirektör för Havs- och vattenmyndigheten (Hav). Sedan lägger hon till att det har varit utmanande.

– Att komma in i en organisation där det första man ska göra är att omhänderta nedskärningar, det är tufft, jättetufft, säger hon till Altinget.

Hav är en av flera myndigheter inom miljöområdet som under våren och sommaren vidtagit åtgärder för att börja sy in kostymen. Hav har, precis som Kemikalieinspektionen, Skogsstyrelsen och Naturvårdsverket, tvingats lägga varsel om uppsägningar.

{{toplink}}

Arbetet var redan påbörjat, men när Anna Ledin klev in i april så var det dags att börja med skarpare åtgärder för att klara de tuffare ekonomiska ramar som väntar framöver, enligt vad regeringen har aviserat i budgeten.

– Vi kunde inte längre jobba med de här lite mjukare verktygen, med naturlig avgång och så vidare, utan behövde börja titta på vad är det vi ska sluta att göra? Vad har vi gjort tillräckligt mycket av redan? Eller det som inte riktigt är vår kärnverksamhet, som faktiskt inte ingår i vårt uppdrag från uppdragsgivaren, säger Anna Ledin.

Att göra en lista över förslag på sådant som eventuellt kan plockas bort ur verksamheten klarade myndighetens chefer på ett bra sätt, enligt henne. Men hon räknar inte med att alla kommer tycka att de beslut som har fattats och ska fattas är de rätta.

– Det kommer alltid finnas enskilda medarbetare som kommer tycka det är fel prioriteringar. Vi har otroligt engagerade och duktiga medarbetare. Men det finns saker som egentligen inte är vårt uppdrag eller saker där vi har gjort tillräckligt mycket och dem ska vi nu sluta göra.

Kan du ge exempel på det?

– Rent konkret kan det handla om att vi har i uppdrag att ta fram olika typer av föreskrifter. Om de är aktuella, då behöver vi inte lägga resurser på att utveckla dem nu, säger Anna Ledin och fortsätter:

– Vi tittar en hel del på vilka kunskapsbehov som finns, vilken forskning som behövs nu och behöver få finansiering de kommande åren. Där har vi utvecklat väldigt väl fungerande arbetssätt och kan dra ner lite på den bemanningen, vi tror det kommer rulla ändå.

Vågar inte invänta budget

Havs varsel i början på juni gällde 25 årsarbetare. Nu pågår en fas med omplaceringar, men om det går att lösa helt utan uppsägningar kan inte Anna Ledin svara på.

– I dag så sitter vi och matchar. Sen kommer vi se vilka vi inte kan erbjuda ett annat arbete. Jag vågar inte säga om vi klarar det utan att säga upp någon. Jag är tveksam, säger hon.

Du vågar inte ha is i magen och hoppas på stärkta anslag i regeringens budget?

– Det hjälper inte. Jag har precis pratat med medarbetarna om det här på morgonen. Ja, det kan vara ökade medel till oss i budgeten, men de kommer ju vara öronmärkta, med en viss leverans som regeringen vill ha. Då gäller det ju att de som är övertaliga har den kompetensen, säger Anna Ledin och fortsätter:

– Vi kommer inte se en generell ökning av anslagen. Det finns inga signaler på det. Regeringen har stipulerat den här nedgången väldigt tydligt och en ökad styrning, att ger man pengar så ger man det till specifika uppdrag. Jag ser inga signaler någonstans att det skulle vara en generell uppskrivning.

När du tillträdde så fanns det röster som hoppades på en mer miljöinriktad generaldirektör, jämfört med din företrädare Jakob Granit. Är du det?

– Det var nytt för mig att det fanns en sådan diskussion, det ska jag vara ärlig med. Jag hade kanske inte sett skillnaden mellan mig och Jakob Granit på det sättet, säger Anna Ledin och fortsätter:

– Det har inte varit något alls som har funnit med i rekryteringsprocessen. Vi har haft en bra dialog i rekryteringen av mig, om att man måste balansera olika intressen i det här uppdraget.

Förtroende mellan myndighet och politik

Anna Ledin jämför med sitt tidigare arbete som direktör för miljöförvaltningen i Göteborgs stad, att det är viktigt att förstå näringslivets intressen, att få med miljöfrågorna och att sammanväga det i besluten.

Hon återkommer också flera gånger till vikten av att leverera goda beslutsunderlag, så att politiken förmår fatta beslut i konfliktfyllda frågor som exempelvis vattenkraft, fiske och havsbaserad vindkraft.

– Det är väldigt viktigt att vi jobbar med sakkunskapen. Att vi i myndigheten förmår att göra analyserna och konsekvensbeskrivningarna. Utan att vi tar ett visst intresse, varken näringslivets intresse eller miljöns intresse, säger hon.

– De här frågorna är otroligt svåra. Det krävs verkligen avvägningar. Att vi förstår hur lagstiftaren har tänkt, så vi nyttjar den lagstiftning som finns på rätt sätt för att göra avvägningarna, fortsätter hon.

Är miljön ett intresse?

– Nej, det är för enkelt att göra den till det. Jag har varit förtjust i det här med att titta på ekosystemet som helhet. I ekosystemen ingår även mänsklig påverkan, den är där och stör eller nyttjar ekosystemet, säger Anna Ledin som anser att man ska kombinera tre tänk i miljöarbetet: Ekosystemtänket, förvaltarskapstänket och hållbarhetstänket.

– Det handlar mycket om vilket samhälle ska vi ha framåt i Sverige. Vad kommer vi klara, vad kommer vi inte klara? Det är väldigt viktigt att man förmår, klarar att förmå att rita hela bilden, tittar på lösningar tillsammans. Det går inte att hantera det så enkelt som att sätta saker mot varandra, säger Anna Ledin.

Det är viktigt att politiken kan lita på att Havs- och vattenmyndigheten, och andra myndigheter, levererar en helhetsbild, betonar Anna Ledin. Politiker ska ofta fatta tuffa beslut där två sidor kan tyckas stå emot varandra. Att olika myndigheter då kan leverera olika slutsatser är problematiskt, enligt henne.

Men att två myndigheter säger olika saker, det kan väl helt enkelt bero på att de har väldigt olika uppdrag?

– Vi har olika uppdrag. Men jag tror ändå vi kan komma längre. Det ska inte vara vårt uppdrag som styr hur politikerna kan ta emot vår rådgivning. Vi behöver kunna föra en dialog oss emellan, att bli bättre på att ge dem en helhetsbild, inte en fragmenterad bild, säger Anna Ledin.

Hennes största oro för havet

I somras kom Havs- och vattenmyndighetens rapport om miljötillståndet i de svenska haven, en rapport som ingår i arbetet med EU:s havsmiljödirektiv. Det var en dyster rapport och myndighetens egen rubrik på webbplatsen löd ”Få ljusglimtar när havsmiljön bedöms”.

Vad bekymrar dig mest med havsmiljön?

–  I min tidigare karriär jobbade jag väldigt mycket med vattenfrågorna. När jag nu kommer tillbaka efter tio år och verkligen borrar ner mig i vattenfrågorna igen, så blir jag lite beklämd att det går så långsamt. Klimatförändringarna spelar ju dessutom inte med oss, utan mot oss, säger Anna Ledin.

– Visst har det hänt saker, absolut. Vi har hanterat många frågor. Men vi har ju inte kommit så långt som vi kanske trodde då, när vi var unga och ambitiösa på 80-talet. Jag kan inte peka ut ett område som är viktigare än ett annat här. Vi måste jobba från källa till hav. Det som hamnar i haven, det kommer uppströms ifrån. Hur hanterar vi det?

Men du har inte svarat på frågan, vad bekymrar dig mest när du tittar på miljötillståndet i de svenska haven?

– Det är svårt att peka på något specifikt. Det är klart det är otroligt bekymrande hur fiskebestånden ser ut i Östersjön, vad som faktiskt har hänt i ekosystemen och hur lite vi faktiskt vet.

Vad menar du är det vi inte vet?

– Hur väl förstår vi orsakerna till att det ser ut som det gör för strömmings- och sillbeståndet eller för laxbeståndet? Beror det på att vi har för många sälar eller för många skarvar eller beror det på att det är varmare och att laxen inte vill vara i varmare vatten? Vi har inte koll på de här ekosystemen. När vi dessutom bedriver ett aktivt fiske, så är vi inne och petar i det. Det är bekymmersamt att vi inte har en bra kristallkula och kan se framåt.

Anna Ledin lägger även till övergödningsproblematiken som något som oroar henne. Och att Sverige inte kommit igång på allvar med att bygga ut havsbaserad vindkraft.

– Men det som bekymrar mig mest är trots allt är komplexiteten. Hur vi ska förmås som människor att hantera komplexiteten, göra avvägningar och hitta de lösningar som har minst påverkan på annat.

Därför lämnade hon forskningen

Innan Anna Ledin kom till Havs- och vattenmyndigheten arbetade hon inom Göteborgs stad. Innan dess hade hon en karriär som forskare och har varit professor på universitet i både Sverige och Danmark. Vägen bort från forskarvärlden gick via myndigheten Formas och sex års arbete med forskningsfinansiering.

– Formas finansierar behovsfinansierad forskning. Under de åren funderade jag mycket på kopplingen mellan att få forskarvärlden att förstå utmaningarna i samhället och hur får man samhället att ta emot ny kunskap. Efter det uppdraget var jag väldigt sugen på att jobba i praktiken, säger hon.

I dag ser hon ledarskapet som sitt starkaste verktyg, att hon är bra på att få saker att hända.

– Hur får jag det här gänget att gå åt samma håll? Om det sen är inom kommunen eller staten är hugget som stucket för mig. Men visst är det mycket ärofyllt och ansvarsfullt att få göra det som generaldirektör för Hav.

johanna@altinget.se