Europaparlamentets radikala önskelista: Mer muskler till EU och bort med veto
En majoritet av de europeiska folkvalda vill att EU-fördragen ska skrivas om i grunden. Ingen mer kommissionär per land, ingen vetorätt och mer makt till parlamentet finns med bland önskemålen. Men de svenska ledamöterna är skeptiska.
Af Rikke Albrechtsen, EU-redaktör Altinget.dk / Charlotta Asplund Catot, EU-redaktör Altinget.se
BRYSSEL. En nödvändig anpassning för att passa in i en ny geopolitisk verklighet eller raka vägen till en europeisk superstat?
Lägrena var extremt splittrade när Europaparlamentet förra veckan, med en skillnad på endast 17 röster mellan ja- och nej-sidan, antog ett långtgående förslag om att öppna EU:s regelböcker och skriva om dem på en lång rad områden.
Den knappa majoriteten har nu sänt ett budskap till EU:s ministerråd. De vill ha fördragsändringar och de vill ha dem nu.
Därför vill de att deras förslag ska läggas fram för de 27 länderna så snart som möjligt och att de sedan ska inleda processen med att förbereda fördragsändringar redan i december.
– För oss handlar det inte om det kommer att ske, utan när, sa den tyske miljöpolitikern Daniel Freund när han och hans medföredragande i parlamentet mötte pressen efter omröstningen.
Inget mer veto
På parlamentets önskelista finns en uppgörelse med ländernas vetorätt på de politiska områden där den fortfarande existerar. Samtidigt ger den EU-parlamentarikerna själva en större roll som medlagstiftare i frågor där de för närvarande inte kan påverkas.
De vill också utvidga EU:s befogenheter till att omfatta ett antal politikområden som länderna för närvarande bestämmer om själva, bland annat hälso- och sjukvård, industripolitik, energi, utbildning, säkerhetspolitik, försvar och kontroll av de yttre gränserna.
De europeiska folkvalda vill också ha större frihet att föreslå lagstiftning. I dag är det EU-kommissionens ansvarsområde. De vill även minska dess storlek så att varje land inte längre har en kommissionär. I stället ska EU-kommissionens ordförande själv sätta ihop en grupp på 15 politiker som kommer att återspegla den geografiska, demografiska och politiska balansen i unionen, medan de länder som inte får en plats i kommissionen kommer att kunna skicka ett slags juniorkommissionärer till Bryssel.
Europeiska kommissionen bör inte heller längre kallas kommissionen, enligt de folkvalda. Den borde kallas EU:s verkställande organ. Dess ordförande föreslås ha den nya titeln EU:s ordförande och kommer inte längre att behöva slåss om rampljuset med Europeiska rådets ordförande, vars roll som företrädare för de 27 stats- och regeringscheferna föreslås försvinna.
Svenska ledamöter skeptiska
Bland de svenska ledamöterna var stödet svagt. Endast Liberalernas ledamot Karin Karlsbro röstade för förslaget. Miljöpartiets tre ledamöter lade ner sina röster och samtliga övriga svenskar röstade emot.
”Moderaterna vill att EU ska vara en politisk union, inte en federal stat, och vi värnar Sveriges veto kring frågor som skatter, EU-budgeten och vilka kompetenser EU ska ha. Därför röstade vi emot”, säger Moderaterna i EU-parlamentet i en skriftlig kommentar till Altinget, och tillägger:
”Vi vill att EU fokuserar på att lösa gemensamma problem som säkerhet, invandring och klimatet och inte fastnar i institutionella frågor”.
Miljöpartiets EU-parlamentariker Jakop Dalunde var en av de som lade ner sin röst.
– Det fanns både bra saker och dåliga saker i det här betänkandet. Det som motiverade oss att ändå rösta noll istället för minus var för att vi fick igenom många gröna ändringsförslag vad gäller exempelvis sexuell och reproduktiv hälsa, som att skriva in aborträtten i fördraget, säger han till Altinget.
Dalunde lyfter även fram starkare språk när det gäller diskriminering och skydd av minoriteter, starkare skydd för miljö och biologisk mångfald, och att både miljöbrott och könsrelaterat våld ska vara EU-brott. Samt att ta bort veto för sanktioner så att exempelvis länder som Ungern och Polen inte ska kunna blockera sanktioner mot exempelvis Ryssland.
– Sen gick det här betänkandet för långt i en rad andra punkter, som exempelvis att inrätta EU-armé eller att gå över till kvalificerad majoritet i en rad andra beslut som gäller budget eller skatter, säger Jakop Dalunde.
Till skillnad från sina moderata parlamentskollegor så tycker miljöpartisten att det finns en poäng med att ta en diskussion om de institutionella frågorna. Dalunde tycker att det finns intressanta aspekter av texten som handlar om samspelet mellan EU:s olika institutioner och behovet av att reform – men tycker också att man skulle behöva ha en debatt om det i Sverige först innan man börjar rösta ja till sådana förändringar på EU-nivå.
En debatt som han dock tycker saknas i Sverige idag.
– Jag kan lite beklaga bristen på svensk konstitutionell EU-debatt, om hur fungerar egentligen EU, hur fungerar mekanismerna. Det är ingenting som vi debatterar i Sverige och det kan jag lite beklaga, säger Jakop Dalunde.
”Måttlig aptit” från EU-länderna
Att parlamentets förslag från förra veckan kommer att gå igenom är dock inte troligt. Jakop Dalunde beskriver EU-ländernas aptit på att genomföra förändringarna som ”mycket måttlig”.
– Det är ju rådet som har monopol i hela den här processen. Så besluten vi fattar i parlamentet är ju i sådana här frågor rena åsiktsyttringar, säger han.
Veckan i EU: Reformsamtal i Paris och COP28 inleds i Dubai
Intern S-grupp kritiserar valbudskap
