EU:s omstridda barnsexbrottslag långt ifrån i hamn

Lagförslaget om att förebygga och bekämpa sexuella övergrepp mot barn på nätet, som presenterades av EU-kommissionen förra året, har lett till en debatt om konflikten mellan vikten av att å ena sidan skydda barn från övergrepp, å andra att skydda den personliga integriteten. Förslaget har av många barnrättsorganisationer setts som ett nödvändigt verktyg mot ett växande problem med spridning av övergrepp på barn på nätet.

”Sexuella övergrepp mot barn är en verklig och växande fara: det är inte bara så att antalet rapporter ökar, utan de rör i dag yngre barn. Dessa rapporter är avgörande för att inleda utredningar och rädda barn från pågående övergrepp i realtid”, sade ansvarig EU-kommissionär Ylva Johansson i ett uttalande när hon lade fram förslaget.

Men förslaget har också pekats ut som ett verktyg för massövervakning av beskyddare av den personliga integriteten, som döpt det till ”chat control”. De vänder sig mot att lagen skulle göra det möjligt för en domstol eller myndighet att kräva av en kommunikations- eller lagringstjänst att skanna privat kommunikation mellan deras användare. Detta i lägen när det bedöms finnas en betydande risk för att tjänsten används för spridning eller lagring av material med sexuella övergrepp på barn och tjänsten själva inte gjort tillräckligt för att förhindra det.

Även i Sverige har det höjts kritiska röster mot lagen. ”Den kommer, om den blir verklighet, leda till en farligare digital värld för alla”, skrev Piratpartiets partiledare Katarina Stensson i en debattartikel i Altinget i september.

Ylva Johansson beskylls för att ha påverkats av lobbyister

Flera kontroverser i frågan har lett till att EU:s inrikeskommissionär, svenska Ylva Johansson, hamnat i blåsväder. Bland annat efter att flera tidningar, bland dem Balkan Insight, Le Monde och El Diario, publicerat en granskning av kopplingarna mellan lobbyorganisationer och EU-kommissionen under framtagandet och lanserandet av förslaget. Enligt tidningarna visar den på att lobbygrupper haft ett ”tvivelaktigt inflytande över utformningen av EU:s politik”.

De lyfter fram flera exempel på kommunikationen mellan Ylva Johansson, eller hennes kabinett, och lobbyorganisationer. Ett sådant är ett brev Johansson själv skickade till Julie Cordua, vd för organisationen Thorn, som verkar för att skydda barn från övergrepp och själva säljer mjukvara för att skanna efter sådant material på nätet. Tidningarna uppger att Johansson, dagarna innan lanseringen av lagförslaget, skrev till Cordua: "Vi har delat många stunder på resan mot detta förslag.” Och ha uppmanat henne att fortsätta engagera sig. ”Nu vänder jag mig till dig för att se till att lanseringen blir framgångsrik.”

Ylva Johansson tillbakavisar bestämt anklagelserna. I en video svarade hon att lagförslaget är helt och hållet hennes.

– Jag bestämde mig för att lansera den. Jag bestämde vad som finns i den, sade Johansson.

EU-parlamentariker uttrycker oro

Anklagelserna har ändå väckt frågor även bland EU:s lagstiftare. Juan Fernando López Aguilar, ordförande för Europaparlamentets utskott för rättsliga frågor, Libe, skrev ett brev till Ylva Johansson den 29 september, där han uttryckte utskottets oro över uppgifterna i medierna. Han pekade specifikt på kopplingen till Thorn, som grundades av Hollywoodskådespelarna Ashton Kutcher och Demi Moore, och som också säljer sin mjukvara: ”Särskilt oroande är påståendena om att de lösningar som anges i lagstiftningsförslaget för att bekämpa CSAM ska vara en kopia av de lösningar som dessa grupper har utformat och främjar deras ekonomiska intressen.”

{{toplink}}

Johansson svarade att: ”Den medieartikel ni hänvisar till, som publicerats i olika versioner av olika medier, är ett försök att ge en felaktig bild av kommissionens normala rådgivande arbete. I detta fall samråd med teknikföretag eller med överlevande från sexuella övergrepp mot barn.” Den hårt ansatta kommissionären har också gått med på att delta i ett möte med Libe den 25 oktober, dagen innan utskottet ska ta ställning till lagen, för att ytterligare diskutera frågan.

Medlemsländerna ska ta ställning

Innan dess, på torsdag denna vecka, väntas EU:s medlemsländer ta ställning till lagförslaget. Även bland dessa är förslaget omtvistat och i september, när det senast var planerat att behandlas, togs punkten bort från dagordningen av det spanska ordförandeskapet – ett tecken på svårigheterna att komma överens i den omstridda frågan. Risken finns att samma sak händer vid veckans möte. Flera länder, med Tyskland i spetsen, är ännu kritiska till förslaget, på grund av oro för att det kan äventyra den personliga integriteten. Andra länder, likt Sverige, har dröjt med att ta ställning till lagförslaget och i flera länder pågår det in i det sista diskussioner kring det.

I fredags avslöjade teknikexperten Danny Mekić att Johanssons departement legat bakom en betald reklamkampanj på X som förespråkar lagförslaget och som har visats i länder som varit tveksamma eller kritiska till det. Bland annat i Sverige, Finland, Tyskland, Belgien och Nederländerna. Det uppseendeväckande är att den riktats bara till vissa användare genom att utesluta grupper som visat intresse för frågor antingen kopplade till personlig integritet eller EU-skepticism. Även personer med intresse för kristendomen har uteslutets. Något som har lett till nya anklagelser mot Johansson och hennes kabinett om att de använt sig av beteendestyrda annonser som tar hänsyn till politiska åsikter och religion – något som inte är tillåtet enligt EU:s egna lagar.

Johansson har dock försvarat sig på X där hon skrev att man har följt riktlinjerna och lagen till 100 procent och att marknadsföringen av förslaget är normal praxis.

Sverige stödjer men vill se ändringar

Sverige har slutligen landat i att man kommer att rösta för lagförslaget, men vill se vissa ändringar. Bland annat vill man, för att ”minska intrånget i den personliga integriteten” begränsa tillämpningen av lagen till redan känt övergreppsmaterial och utesluta nytt material och grooming.

Enligt en EU-källa som Altinget har varit i kontakt med går det senaste kompromissförslaget från det spanska ordförandeskapet i en liknande riktning och skulle i ett första skede bara omfatta övergreppsmaterial som redan har identifierats. För nytt material vill man införa en ”aktiveringsklausul”, som skulle göra det möjligt att först framöver vidga omfattning av laget.

Vidare vill Sverige att endast ”nummeroberoende tjänster”, det vill säga tjänster för direkt meddelanden som Whatsapp och Messenger, ska omfattas. Inte vanlig mobiltelefoni och sms som enligt regeringens bedömning skulle innebära ett större ingrepp i den personliga integriteten.

Trots att målsättningen är att EU:s medlemsländer och Europaparlamentet ska börja förhandla om lagförslaget inom kort för att ha en lag på plats till våren, har det spanska ordförandeskapet planerat för att EU:s justitieministrar ska ta ett ”partiellt beslut” om det på torsdag. Det öppnar för fortsatt diskussion bland medlemsländerna om lagens utformning även efter mötet.

Fotnot: Altinget har sökt justitieminister Gunnar Strömmer (M) för en kommentar men inte fått något svar.

 {{toplink}}

natacha@altinget.se