Få skäl för SD att rösta på Alliansens budget

VOTERING. Med alla budgetförslag på bordet är det tydligt att det inte är mellan regeringen och Alliansen som de stora skillnaderna finns när det gäller ramar för utgiftsområdena.
   Och där skillnaderna finns ligger SD närmare regeringen än Alliansen, visar en granskning av förslagen som Altinget har gjort.

Den 3 december ska riksdagen lägga fast ramarna för varje utgiftsområde 2015 och besluta om nästa års skatter. I omröstningen kommer först Alliansens förslag att ställas mot Sverigedemokraternas. Den voteringen vinner Alliansen med sina fler mandat.

I nästa steg ställs Alliansens förslag mot regeringens. I den omröstningen kan Sverigedemokraterna bryta traditionen att lägga ner rösterna när det egna förslaget har fallit. Företrädare för partiet har sagt att SD-ledamöterna då kan komma att rösta på det alternativ som de tycker minst illa om.

En genomgång av ramarna för varje utgiftsområde i de tre budgetalternativen visar att det finns fem områden där summorna skiljer sig med 1 miljard kronor eller mer mellan regeringen och Alliansen.

På vart och ett av de områdena ligger Sverigedemokraterna närmare regeringens förslag än Alliansens.

Vård och omsorg

Det första är utgiftsområde 9, som innehåller anslag till hälsovård, sjukvård och social omsorg. Regeringens förslag är 64,4 miljarder kronor. Alliansen föreslår 61,9 miljarder. Sverigedemokraterna vill anslå 67,6 miljarder kronor till utgiftsområde 9.

Alliansens förslag innebär lägre anslag till folkhälsa och sjukvård och till åtgärder inom äldrepolitiken. Sverigedemokraterna föreslår bland annat satsningar på äldreomsorg och fler platser i sjukvården.

utgiftsområde 14, arbetsmarknad och arbetsliv, har regeringen föreslagit 71,8 miljarder kronor. Alliansen tycker att det räcker med 67,8 miljarder. I SD-budgeten får utgiftsområdet 72,6 miljarder kronor.

Det som framförallt gör att allianspartierna hamnar lägre är att de vill anslå mindre till arbetsmarknadspolitiska program, och till arbetslöshetsersättningar och aktivitetsstöd. Sverigedemokraterna vill tvärtom höja a-kassan, mer än regeringen.

Också på utgiftsområde 20, som innehåller anslag till miljö- och naturvård, skiljer det mycket mellan regeringen, som vill anslå 6,9 miljarder, och Alliansen, som föreslår 5,3 miljarder kronor. Sverigedemokraternas förslag ligger på 6,4 miljarder kronor.

Järnvägen förenar S och SD

Underhåll av järnvägen är en punkt där Sverigedemokraterna tycker som regeringen, medan Alliansen vill ge mer än 1 miljard kronor mindre i anslag än de andra. Det gör att Alliansens slutsumma för utgiftsområde 22, kommunikationer, landar på 48,9 miljarder. Regeringen föreslår 50,1 miljarder och Sverigedemokraterna 50,4 miljarder kronor.

Förslag i andra delar av budgetförslagen gör också att utgiftsområde 25, allmänna bidrag till kommuner, skiljer sig åt mellan de tre alternativen. Regeringen föreslår 94,5 miljarder kronor, Alliansen 91,3 miljarder och Sverigedemokraterna 97,7 miljarder kronor till kommunerna.

På inkomstsidan handlar riksdagens övergripande beslut inte om ramar utan om konkreta lagändringar. Också här ligger Sverigedemokraterna på flera punkter närmare regeringens än Alliansens förslag.

Ett exempel är sänkt skatt för pensionärer. Sverigedemokraterna vill visserligen sänka pensionärsskatten mer än regeringen, men Alliansen föreslår inte någon sänkning alls. SD vill precis som regeringen ta bort ungdomsrabatten på sociala avgifter. Alliansen vill ha den kvar.

Å andra sidan säger Sverigedemokraterna nej till regeringens förslag om höjd skatt för höginkomsttagare, löneskatt för 65-plussare som arbetar och höjd skatt på kärnkraft. Där har de samma linje som Alliansen.

 

Alliansens budgetmotion

Sverigedemokraternas budgetmotion

Regeringens budgetproposition

 

 

 

Forrige artikel Nytt tryck för att granska svenskt medlemskap i Nato Nytt tryck för att granska svenskt medlemskap i Nato Næste artikel Den rosa elefanthjorden på socialdepartementet Den rosa elefanthjorden på socialdepartementet
Kritiken: Regeringen saknar krisinsikt

Kritiken: Regeringen saknar krisinsikt

Det blir ingen extra höjning av de generella statsbidragen till kommuner och regioner nästa år. ”Jag är lite fundersam när det gäller kommunernas investeringbehov”, säger Annika Wallenskog, SKR:s chefsekonom.