Famnas nya generalsekreterare pekar ut upphandlingar som problem
(Foto: Jonas Ekströmer/TT)
Famna har utsett Emma Henriksson till ny generalsekreterare. Hon kommer att lyfta problemen för de mindre, idéburna aktörerna att etablera sig. ”När regioner och kommuner sätter kriterier för sina upphandlingar, så riggar man dem på ett sätt som i praktiken utestänger de mindre aktörerna”, säger hon.
Emma Henriksson, tidigare ordförande i socialutskottet och gruppledare för Kristdemokraterna, tillträder som generalsekreterare den 1 maj. Hon satt i riksdagen 2006–2018.
– Jag ser fram emot att föra en dialog, både med våra medlemmar och med beslutsfattare på nationell, kommunal och regional nivå. För att möta de behov vi ser i välfärden kommer de idéburna att behövas, säger Emma Henriksson till Altinget.
Kräver fullsortimentsbutiker
Famna – riksorganisationen för idéburen välfärd – har i dag 100 medlemmar. När det gäller frågan om att som mindre idéburen aktör etablera sig på välfärdens område, så säger hon att regeringen har gjort en del, men att det inte fungerar fullt ut.
I och med den nya lagstiftning som trädde i kraft den 1 januari 2023 så kan offentliga aktörer reservera kontrakt för idéburna aktörer inom både Lagen om offentlig upphandling (LOU) och Lagen om vårdvalssystem (LOV). Men tillämpningen är lika viktig.
– När regioner och kommuner sätter kriterier för sina upphandlingar, så riggar man dem på ett sätt som i praktiken utestänger många aktörer, inte minst de mindre, säger Emma Henriksson.
Hon ger ett exempel för att illustrera: En offentlig upphandling går ut inom vårdområdet. Kärnverksamheten är ett dagvårdsuppdrag.
– Då lägger upphandlaren in dygnetruntjour och akutkapacitet i kriterierna. Det gör uppdraget till något annat, till något större. Man kräver att alla vårdgivare blir en sorts fullsortimentsbutiker.
Små aktörer ofta innovativa
Hon tillägger att det är en ny lagstiftning och att upphandlingarna enligt den nya lagen hittills har varit få.
– Men om man kräver av aktörerna att de ska ha ett väldigt brett utbud, utöver själva kärnverksamheten, så blir det en hämsko. Det är bara stora aktörer med väletablerad verksamhet som kan uppfylla de kriterierna. Det är också hämmande om upphandlingarna är allt för styrda och inte ger utrymme för kompetensutveckling och innovation.
Hon tillägger att det visserligen finns en del idéburna aktörer som är tillräckligt stora, men de som inte är det måste också kunna växa.
– Det är i idéburen sektor många innovationerna har kommit historiskt sett, verksamheter som är väldigt nära den enskilde ser snabbt när nya behov uppstår och kan då vara snabbfotade och fylla de behoven. Om vi bara har väldigt stora aktörer i väldigt snävt styrda uppdrag så hämmar vi utvecklingen av välfärden.
Vårdföretagarna har tidigare sagt att det är just de små aktörerna som missgynnas, snarare än de idéburna. Vad tänker du om det?
– Det behöver inte finnas någon motsättning i driftsformen. Jag tror att om man från det offentliga har förståelse för skillnaden mellan små och stora aktörer, så gynnar det nog alla oavsett driftsform. Sedan ser vi att det finns särskilda drivkrafter hos de idéburna. Vi ser också att skattebetalarna efterfrågar dem och att politiker längs hela spektret vill ha dem.
Lång, kostsam process
Emma Henriksson säger också att ansökningsprocessen missgynnar den som vill utveckla ny verksamhet inom vård och omsorg.
– Du behöver först tillstånd från Ivo. Där kan det exempelvis finnas krav på att verksamhetschef och lokal redan ska finnas, men det kan ta ett år innan du får besked om du får starta eller inte. Då spelar driftsform ingen roll. Det är ytterst få aktörer som har sådana resurser och kan ta sådana ekonomiska risker innan det ens finns en verksamhet, säger hon.
Fortsätter du som särskild utredare i Utredningen om haverikommissionen vid suicid?
– Ja. Vi har en intensiv fas nu under våren och slutbetänkandet ska levereras den 1 oktober i år. Det tänker jag fullfölja.
Under tisdagen hade Kammarkollegiets register över idéburna aktörer i välfärden 18 aktörer uppsatta. Kommer avgiftssänkningen att leda till att fler vill finnas med där?
– Det var ett otroligt viktigt steg, för det blev extremt dyrt. Men det är svårt att säga om det är tillräckligt. För den enskilda organisationen blir frågan om kommuner, regioner och staten kommer att utnyttja det här? Det måste spela roll om man är med inte. Om man ska betala för det måste det vara någon som använder det, säger Emma Henriksson.
Klara Rapp har fungerat som tillförordnad gs sedan Ulrika Stuart Hamilton klev av i höstas. I ett SMS skriver hon till Altinget att styrelsen har gjort ett bra val.
”Vi har jobbat ihop i två år i hennes roll som styrelseledamot. Jag uppskattar henne väldigt mycket så min plan är att jobba vidare.”
Nissinen petades från SD-toppen: ”Tråkigt”
Protester störde riksdagens utrikesdebatt – flera gripna
