Färre extra ändringsbudgetar om beredskapen varit bättre
Fler pandemiåtgärder hade kunnat genomföras i den ordinarie budgeten om beredskapen varit bättre. Det menar Riksrevisionen som i en ny rapport understryker riskerna med extrabudgetar.
För att en extra ändringsbudget ska läggas fram och röstas igenom i riksdagen krävs särskilda skäl. Det är ett avsteg från den ordinarie budgetprocessen där åtgärder ska finansieras inom satta ramar. Ändå läggs extrabudgetar fram allt oftare.
– Av budgetmässiga och demokratiska skäl är extra ändringsbudgetar ett sistahandsalternativ, säger riksrevisor Helena Lindberg i ett pressmeddelande från Riksrevisionen om en ny rapport från myndigheten som publicerades på torsdagen.
Myndigheten har granskat de många extra ändringsbudgetar som togs fram under 2020 och 2021 för att hantera pandemins konsekvenser.
– Större delen av pandemihanteringen föreslogs i extra ändringsbudgetar. Det rör sig om mer än 200 enskilda åtgärdsförslag på sammanlagt 400 miljarder, säger Per Franzén, projektledare på Riksrevisionen, till Altinget.
Den övergripande slutsatsen är att hanteringen varit rimlig och nödvändig givet omständigheterna.
Samtidigt pekar myndigheten också på brister i budgeterna. Det handlar till exempel om att den information som ska möta extra ändringsbudgeternas grundläggande krav kan göras tydligare, som redovisningen av de samlade konsekvenserna av förslagen.
Särskilda skäl
Riksrevisionen har även undersökt de skäl regeringen angett för förslagen.
– Vi ser att det i flera fall skulle kunna vara tydligare varför just det här förslaget lämnas just nu. En och samma extra ändringsbudget innehåller ibland tjugo till trettio enskilda förslag, och då är inte varje enskilt förslag motiverat av ett särskilt skäl men man kan av sammanhanget förstå varför det lämnats, säger Franzén.
I rapporten konstateras att regeringen inte i någon av de extra ändringsbudgetarna har redovisat varför förslagen inte kan lämnas i den ordinarie budgeten. I många fall är informationen också rätt knapphändig kring de ändringar av stöd som regeringen velat genomföra, menar Franzén.
– Det behövs större tydlighet, helt enkelt, så att riksdagen har så bra underlag som möjligt för att kunna fatta beslut.
Liknande kritik mot regeringars bristfälliga beslutsunderlag finns i en annan granskningsrapport från myndigheten.
Fritt fram
Per Franzén med kollegor har tittat närmare på 88 förslag över 1 miljard kronor. Stora stödprogram var möjliga då riksdagen i inledningen av pandemin beslutade om att höja utgiftstaket med 350 miljarder kronor.
– Det var egentligen fritt fram att föreslå stora krisåtgärder, säger Per Franzén som pekar på hur utgiftstaket i vanliga fall är satt sedan långt tidigare, där varje förslag måste vägas mot andra förslag.
– Så har det inte varit under pandemin då i stället i princip alla förslag gått igenom. Det är ju på något sätt självklart när man hanterar en kris. Brinner det så kan man inte spara på vattnet.
Samtidigt försämras helhetsperspektivet när förslag läggs löpande under året utifrån de behov som uppstår. Inte minst då pengar alltid behövs inom något område, menar Franzén.
Bättre beredskap – färre extrabudgetar
I rapporten från Riksrevisionen pekar myndigheten på att en högre finanspolitisk beredskap hade gjort att fler åtgärder kunnat genomföras inom den ordinarie budgeten.
– Man talar ofta om att det finns torrt krut i ladorna, men man skulle i förväg kunnat haft en bättre plan för hur krutet ska användas när en samhällsövergripande kris väl inträffar. Den beredskapen menar vi att man borde se över, säger Per Franzén.
Nästa vecka ska regeringen lägga fram en extra ändringsbudget för att få igenom sitt förslag om pensionerna i riksdagen. Riksrevisionens granskning omfattar inte årets budgetar, men myndigheten ser en risk för mer långsiktiga konsekvenser vid en omfattande användning av extra ändringsbudgetar.
– Om användandet av extra ändringsbudgetar blir en norm så riskerar den här samlade budgetprocessen som funnits i snart 25 år och som har bidragit till starka statsfinanser att luckras upp. Det kan försvaga statsfinanserna på sikt och göra att vi är sämre rustade när nästa kris ska hanteras, säger Franzén.
{{toplink}}
Klimatalliansen satsar på kommunval
Överblick: Naturskyddsföreningen vill pröva Kallakbeslut i domstol och Macron mister majoritet
