Flera partier vill ändra föräldraavdraget i LSS – ministern avvaktar

Försäkringskassan tolkar lagen fel kring det schabloniserade föräldraavdraget för personlig assistans. Det anser flera partier i socialutskottet. ”Jag har lite väntat på att regeringen själv skulle ta ett initiativ till att ändra på det här, men det har ju inte kommit något sådant”, säger Christofer Bergenblock (C) som lagt ett utskottsinitiativ. 

Lagen om Stärkt rätt till personlig assistans började gälla vid årsskiftet och skulle stärka rätten till assistans för grundläggande behov och förtydliga vad som anses vara ett normalt föräldraansvar. För att underlätta beräkningen skrevs ett schablonavdrag in i förordningen till lagen.

Men sedan lagen började tillämpas har Försäkringskassans tolkning kritiserats av funktionshinderrörelsen för att vara allt för snäv och för att dra av för många timmar genom att först inte räkna med föräldraansvaret i det totala hjälpbehovet och sedan dra av timmarna som motsvarar föräldraansvaret. Ett slags dubbelt avdrag alltså och enligt Christofer Bergenblock inte alls det som var riksdagens intention med lagstiftningen.

– Tanken med det här schabloniserade föräldraavdraget som infördes var ju att det skulle stärka rätten till personlig assistans och att det skulle förtydliga för Försäkringskassan hur man ska räkna och att det skulle bli likt över hela landet, säger han till Altinget.

Kan inte dra slutsatser

Den 23 oktober lämnade Försäkringskassan en uppföljningsrapport till regeringen. I den konstaterar myndigheten att fler barn beviljats assistansersättning under årets första sju månader jämfört med samma period 2022, och att barn som ansökt om fler timmar med assistansersättning också har fått det. Däremot anser Försäkringskassan inte att det går att säga något om orsaken till ökningen.

”Försäkringskassan har inte uppgifter som visar hur omfattande föräldraansvaret bedömdes vara innan 1 januari 2023 och vi kan därför inte uttala i vilken utsträckning dessa förändringar i utfallet beror på det schabloniserade föräldraavdraget”.

När det gäller tolkningen av lagen tillbakavisar Försäkringskassan kritiken.

”Av lagtexten framgår tydligt att avdragen ska göras utifrån hjälpbehov som beror på barnets funktionsnedsättning. Om lagstiftarens intention var något annat än detta torde det därmed krävas ytterligare lagändringar”, skriver de. 

De var den formuleringen som fick Christofer Bergenblock att väcka utskottsinitiativet, som innehåller två förslag till tillkännagivanden:

  • Att nollställa eller minimera schablonavdraget i förordningen.
  • Att förtydliga lagtexten med avseende på föräldraavdraget

– Min tanke är att först reglera i förordningen så att man minimerar skadan av det nuvarande sättet att räkna och sedan göra om i lagstiftningen, säger Christofer Bergenblock. 

SD: Inte rimligt

Han är inte ensam om att vilja ändra det schabloniserade avdraget. I oktober lämnade Sverigedemokraterna in  en motion om att ta initiativ till att ändra i förordningen som styr föräldraavdragets omfattning så att syftet med lagen säkerställs. 

”Det är inte rimligt att det i praktiken görs dubbla avdrag och det var inte heller tanken med förslaget. Vi vill göra det som går fortast att genomföra, det vill säga ändra i förordning. Vi är självklart inte emot att ändra i lagen men det är en process som tar längre tid”, skriver socialutskottsledamoten Carina Ståhl Herrstedt (SD) i ett mejl till Altinget. 

Kristdemokraternas funktionshinderspolitiska talesperson Dan Hovskär vill ha mer underlag innan han tar ställning till utskottsinitiativet. De sju månader som Försäkringskassans rapport bygger på är för kort tid, anser han.

– Vi vill att Försäkringskassan får i uppdrag att följa utvecklingen de senaste månaderna under 2023 för att se om deras uppskattning stämmer. Om det visar sig då att färre barn beviljas assistans totalt sett under året och att det faktiskt görs dubbla avdrag så får vi ta upp den frågan i regeringen och titta vidare på den, säger han till Altinget.

Däremot är han inte förvånad över den kritik som kommit. 

– Egentligen inte. Här har vi gjort en lagändring som vi ska göra för att öppna upp och ge fler möjligheter och sen så har vi Försäkringskassan som har tolkat vissa delar. Nu är det viktigt att försöka få till så att det blir enligt vad vi som lagstiftare har tänkt.

Ministern avvaktar

Socialdemokraterna ställer sig bakom en nollställning av föräldraavdraget. Det säger Karin Sundin, ledamot i socialutskottet till sajten Hejolika.se.

”Vi ställer oss bakom initiativet att nollställa föräldraavdraget. Det som nu sker hos Försäkringskassan är, så vitt vi kan bedöma, inte alls i enlighet med vad ett väldigt enigt socialutskott ville åstadkomma med lagändringen.”

Även Miljöpartiet stödjer utskottsinitiativet.

Socialtjänstminister Camilla Waltersson Grönvall tycker att det är för tidigt att ändra i förordningen.  

”Regeringens ambition är tydlig, den personliga assistansen och assistansersättningen ska präglas av hög kvalitet och rättssäkerhet och alla som har rätt till stöd ska få det. Vi fortsätter att noga följa reformens utfall och har gett ett utvärderingsuppdrag till Inspektionen för socialförsäkringen (ISF). ISF ska analysera hur den nya regleringen om föräldraavdraget och övriga lagändringar som trädde i kraft den 1 januari 2023 har påverkat rätten till assistansersättning. Uppdraget ska delredovisas den 23 januari 2024." säger hon i en skriftlig kommentar till Altinget.

 

Beslutskedja: Stärkt rätt till personlig assistans för stöd vid egenvård, vid tillsyn samt för barn

24/1
2020
28/1
2020
28/1
2020
5/5
2021
24/5
2021
26/5
2021
2/6
2021
1/10
2021
14/2
2022
23/2
2022
24/3
2022
29/3
2022
6/5
2022
9/6
2022
14/6
2022
21/6
2022
13/12
2023

Forrige artikel Regeringen planerar ”grundlig översyn” av Samhalls uppdrag Regeringen planerar ”grundlig översyn” av Samhalls uppdrag Næste artikel Planeringschefen: Vi ska inte upprepa detta igen Planeringschefen: Vi ska inte upprepa detta igen
Kritiken: Regeringen saknar krisinsikt

Kritiken: Regeringen saknar krisinsikt

Det blir ingen extra höjning av de generella statsbidragen till kommuner och regioner nästa år. ”Jag är lite fundersam när det gäller kommunernas investeringbehov”, säger Annika Wallenskog, SKR:s chefsekonom.