”Flytande svenska är inte synonymt med bra läkare”
Kompetens och gott bemötande är det viktigaste i patientmötet, säger Christina Tallberg, ordförande för PRO till Altinget, med anledning av debatten om att vissa vårdgivare underlättar rasism och diskriminering från patienter.
Dagens nyheters granskning om att vissa vårdgivare okritiskt hörsammar patienters önskemål om etniskt svenska läkare har väckt upprördhet bland vårdaktörer, politiker och fackförbund.
Som Altinget tidigare rapporterat har detta lett till att regeringen engagerat sig i frågan om hur arbetsgivare ska hantera risken för rasism och diskriminering av enskilda läkare. Likaså myndigheten Diskrimineringsombudsmannen har valt att agera.
Kompetens det viktigaste
Äldre personer utgör en stor del av patientgruppen inom svensk sjukvård idag och framhålls ofta som extra sårbara i vårdmötet.
Men Christina Tallberg, ordförande i pensionärsföreningen PRO, tycker att det är oacceptabelt att vissa vårdgivare diskriminerar och gör skillnad på sina medarbetare och ordnar så att patienter får en etniskt svensk läkare.
– Det viktigaste är att man som patient möter en läkare som är kompetent och som behärskar det svenska språket, säger hon till Altinget.
– Vi tar helt avstånd från att man separerar människor på grund av att de har ett annat efternamn eller hudfärg, säger hon.
Hon påpekar att om man däremot är missnöjd med sin läkares bemötande eller behandling så har man rätt att be om en annan läkare.
Språkförbistring och kommunikation
Att patienter, inte minst äldre, har svårt att förstå en läkare som inte pratar flytande svenska har använts som argument i debatten.
Exempelvis skriver Expressens ledarsida (27/7-2021).
”Språkförbistring i sjukvården är inte en bagatell; missförstånd kan få olyckliga följder. Sjukvårdens storkonsumenter är dessutom äldre som kan vara ovana vid att avkoda bruten svenska.”
Att läkare behärskar det svenska språket är inte oviktigt, menar Christina Tallberg, men ingen stor fråga bland medlemmarna.
– Men det är problematiskt att generalisera. Flytande svenska är inte synonymt med bra läkare, säger hon.
– Det finns många inom vården som pratar perfekt svenska men som ändå ger ett dåligt bemötande, inte lyssnar eller pratar över ditt huvud.
Enligt Christina Tallberg vilar det tunga ansvaret för att läkaren har de nödvändiga kvalifikationerna på vårdgivaren som anställer sina medarbetare.
Varannan läkarlegitimation
Inom läkarkåren har reaktionerna varit starka mot att vårdgivare låter patienter välja bort läkare med utländska namn eller mörkare hudfärg.
I ett uttalande i Läkartidningen kräver Sveriges yngre läkares förening (Sylf), Sveriges läkarförbund student (SLF student) och Sjukhusläkarna att vårdgivare tar sina anställda i försvar:
”Utan våra utlandsfödda kollegor stannar vården; varannan svensk läkarlegitimation som utfärdas i dag går till någon med utländsk utbildning.”
”Att arbetsgivarna går så långt att de är beredda att göra skillnad på sina anställda beroende på födelseort och om deras hud är vit, brun eller svart är häpnadsväckande, skrämmande och mycket obehaglig läsning. Det för tankarna till andra länder och andra tider.”
Oklar tidsplan för regeringens blixtändring av Miljöbalken
Överblick: MP vill låna miljarder, Rojas gör comeback och mutation i Uppsala
