Förbättra övervakning och reglering av kemikalier i avloppsvatten
Tusentals kemikalier används i våra samhällen, men kunskapen om hur de flesta av dem sprids i miljön är dålig. Stockholms universitets Östersjöcentrum föreslår därför att man förbättrar övervakningen i avloppsreningsverken. Det skriver Emma Undeman, forskare och Marie Löf, omvärldsanalytiker.
Af Emma Undeman och Marie Löf
Forskare respektive omvärldsanalytiker, Stockholms universitets Östersjöcentrum
I Östersjöns avrinningsområde finns ett stort antal avloppsreningsverk, från vilka renat avloppsvatten släpps ut i sjöar, vattendrag och slutligen Östersjön. Dessa reningsverk är samlingspunkter för mängder av kemikalier från våra hushåll, arbetsplatser och mindre industrier. Det handlar om ett brett spektrum av kemikalier i människans tjänst: som exempelvis läkemedel, bekämpningsmedel, hushållskemikalier och olika tillsatsämnen i konsumentprodukter.
Begränsad kontroll
Dessvärre har vi begränsad kontroll av vilka kemikalier som släpps ut med det renade avloppsvattnet i Östersjöregionen. Mycket få ämnen är regelbundet övervakade, delvis beroende på att sådana krav saknas i EU-lagstiftningen.
Reningsverken har hittills främst designats för att avlägsna näringsämnen och organiskt material, enligt kraven som ställs genom EU:s avloppsdirektiv. För andra oönskade ämnen finns inga krav på rening och mätningar av kemikalier görs sällan eftersom det är kostsamt och incitament saknas.
Krävs proaktiva åtgärder
Det är mycket svårt att tydligt visa effekter av blandade kemikalieutsläpp, men konsekvenserna av att inte agera kan bli dramatiska. Effekterna av PCB och DDT på havsörn och säl är välkända, men kopplingen gick inte att visa förrän dessa arter stod på utrotningens brant.
Ända sedan 1970-talet har forskare därför argumenterat för bättre övervakning, mer proaktiva åtgärder och tillämpande av försiktighetsprincipen. Förhöjda koncentrationer av flera skadliga ämnen i kustvattnet gör att det finns en oro för hur blandningen av dessa många ämnen påverkar livet i havet, och i synnerhet de känsliga kustmiljöerna.
Dålig kunskap försvårar
I Sverige genomförs regelbundet screening-undersökningar – tillfälliga mätningar av ett urval kemikalier som misstänks förekomma i exempelvis avloppsvatten – som en del i arbetet med att identifiera nya miljögifter. I andra Östersjöländer görs denna typ av mätningar mer sällan.
Avsaknad av regelbunden övervakning och screening-verksamhet gör att vi har dålig kunskap om hur stora mängder av olika kemikalier som passerar reningsverken i Östersjöområdet. Det gör det svårt för olika aktörer att utveckla effektiva åtgärder för att minska kemikalieutsläpp.
Minimera utsläppen
Vi behöver en bättre strategi än utspädning för att hantera potentiellt miljöfarliga kemikalier. Bättre regelverk och mer kunskap är två fundamentala delar i arbetet med att minimera utsläppen med åtgärder både uppströms och nedströms. Vi föreslår därför:
- Att EU:s avloppsdirektiv bör ha kriterier för hur mycket av olika kemiska föroreningar, eller sammanlagda effekter av dessa, ett renat avloppsvatten får innehålla. Det skulle stimulera både mätningar och åtgärder av olika slag för att förbättra vattenkvaliteten.
- Att avloppsdirektivet bättre knyts ihop med EU:s vattendirektiv och marina direktiv, som båda ställer krav på utvärdering av kemisk status i alla vatten. På så sätt kan avloppsdirektivet fungera som ett sätt att förbättra statusen i alla vatten.
- Att Helcom, Östersjöländernas samarbetsorgan, organiserar gemensamma screening-kampanjer där man undersöker förekomst av oreglerade kemikalier i avloppsvatten för att öka kunskapen om mindre kända kemiska föroreningar. En sådan samverkan skulle ge lägre kostnader, värdefulla jämförelser och en gemensam förståelse av problemen.
Vindkraften går i samma fälla som vattenkraften
Pro market-politik ger borgerlig valvinst
