Förbjud PFAS för den biologiska mångfaldens skull

Stora delar av världens matproduktion odlas på ett sätt som hotar den biologiska mångfalden. För att komma till rätta med det måste vi minska användningen av naturfrämmande bekämpningsmedel, skriver Emma Rung, vd Krav, och Åsa Domeij, hållbarhetschef Axfood.

Biologisk mångfald, med rik variation av växt- och djurarter, är en förutsättning för allt liv på jorden. Tre fjärdedelar av den mat vi äter behöver bli pollinerad av bin, humlor och andra insekter. Samtidigt är larmen om hot mot den biologiska mångfalden fler än någonsin.

Altingets gratis nyhetsbrev

En miljon arter hotas av utrotning

I dag består nästan 40 procent av världens landområden av odlingsmark. På stora delar av den används mycket bekämpningsmedel, vilket hotar både vattenkvalitet och biologisk mångfald. Förlust av biologisk mångfald spär på klimatförändringarna och dess effekter, vilket är ett hot mot livsmedelsproduktionen. Det kan dessutom vara skadligt för hälsan om det hamnar bekämpningsmedelsrester i maten.

Trots att användningen av naturfrämmande bekämpningsmedel innebär ett hot mot den biologiska mångfalden, bromsade EU ett förslag i höstas om att halvera användningen av bekämpningsmedel i EU-länderna till 2030. Detta samtidigt som en miljon arter hotas av utrotning under de kommande decennierna. På ekologiska gårdar, där det inte används naturfrämmande bekämpningsmedel, finns i genomsnitt 50 procent fler arter av växter och pollinerare än på konventionella gårdar.

För att bevara biologisk mångfald krävs en mängd olika lösningar. Det krävs till exempel att fler och mer hållbara, innovativa och effektiva metoder utvecklas inom jordbruksproduktionen. Ekologiskt jordbruk har alla möjligheter att bidra med teknikutveckling som även andra typer av jordbruk kan dra nytta av.

Förbjud skadliga bekämpningsmedel

Samtidigt behöver användningen av naturfrämmande bekämpningsmedel minska inom det konventionella jordbruket.

Vi föreslår därför tre effektiva åtgärder:

  • Förbjud bekämpningsmedel med PFAS. I dag sprids PFAS-kemikalier – som är skadliga för biologisk mångfald och människor – i miljön genom godkända bekämpningsmedel. Det finns över 400 bekämpningsmedel som är godkända i Sverige vid odling av spannmål, rotfrukter, grönsaker, frukter och bär. Och 40 av dessa innehåller PFAS. Användningen av bekämpningsmedel måste minska i stort, och steg ett bör vara att förbjuda samtliga som innehåller PFAS.
  • Ställ krav på bekämpningsmedel vid import. EU har på senare år förbjudit ett antal bekämpningsmedel, samtidigt som de är tillåtna i länder utanför EU. Det gör att det kan finnas rester av bekämpningsmedel som inte längre är godkända inom EU i importerade varor. Det ska inte vara tillåtet att importera frukt och grönt till EU som har odlats med bekämpningsmedel som är förbjudna inom EU.
  • Sänk eller avskaffa momsen på ekologiska livsmedel. Allt fler konsumenter vill handla hållbart producerad mat, men priset är ofta ett hinder. Med sänkt eller slopad moms på ekologisk och annan hållbarhetsmärkt mat ges konsumenter möjlighet att handla mer hållbart till lägre priser, vilket skulle gynna den biologiska mångfalden.

Mat kan bidra till en friskare planet

Biologisk mångfald är avgörande för produktion av hållbar, prisvärd och hälsosam mat. Kemikalier måste därför sluta spridas i vår miljö. Våra tre förslag löser inte allt, men de är steg i rätt riktning för att bevara och främja biologisk mångfald. Med förändrade produktionsmetoder kan maten bidra till en friskare planet. Det är något alla vinner på, både i dag och i framtiden.

Forrige artikel SD: Balkans kriminella gäng ska inte få öppen väg till Sverige SD: Balkans kriminella gäng ska inte få öppen väg till Sverige Næste artikel MUCF: Civilsamhället spelar roll till vardags och i kris MUCF: Civilsamhället spelar roll till vardags och i kris
Kritiken: Regeringen saknar krisinsikt

Kritiken: Regeringen saknar krisinsikt

Det blir ingen extra höjning av de generella statsbidragen till kommuner och regioner nästa år. ”Jag är lite fundersam när det gäller kommunernas investeringbehov”, säger Annika Wallenskog, SKR:s chefsekonom.