Forskare: Kartlägg vad äldre och anhöriga tycker om omsorgen
Andelen äldre i befolkningen ökar samtidigt som kommuner har svårt att rekrytera personal. Tekniska lösningar och en bättre anpassad äldreomsorg kan vara nyckeln. Men i nuläget saknas kartläggningar på vad de äldre själva tycker.
Under 2020-talet kommer den äldre delen av befolkningen att öka dramatiskt. Det eftersom den stora gruppen 1940-talister fyller 80 år under decenniet.
Totalt innebär det 300 000 fler äldre – vilket är lika många som totalökningen i den arbetsföra gruppen 18–64-åringar. Då möjligheterna till produktivitetsutveckling i en redan personalintensiv äldreomsorg är begränsade krävs andra lösningar.
Går att göra äldreomsorgen mätbar
I en ny SNS-rapport ger forskarna Ulf Persson och Sara Olofsson förslag på åtgärder som kan öka livskvaliteten.
En åtgärd är att undersöka preferenser för olika egenskaper inom äldreomsorg, i en svensk kontext. I Storbritannien har man infört systemen Icecap och Ascot för att kontrollera att omsorgen uppfyller kraven enligt ett antal livskvalitetsvikter, exempelvis personlig hygien och oberoende.
– Jag tänker att man i första hand ska behålla själva aspekterna, men graderingen av dem behöver nog undersökas på nationell basis, då vi vet att det skiljer sig mellan länder, säger Sara Olofsson, forskningsledare vid Institutet för hälso- och sjukvårdsekonomi (IHE), vid ett SNS-seminarium till Altinget.
– Det kan snarare handla om att plocka bort några, i stället för att lägga till, menar Ulf Persson, senior rådgivare vid IHE.
– Vi vill ha det så att det blir så enkelt som möjligt. Det kan vara så att vi i svenska förhållanden klarar oss med att plocka bort en del av bladen i ”vårdblomman”.
Få studier på området
Få kartläggningar har gjorts på vilka aspekter äldre i Sverige prioriterar. Enligt de få studier som ändå har gjorts sticker egen kontroll och oberoende ut som viktiga frågor.
Ett annat forskningsområde som det knappt har forskats på är välfärdsteknik, såsom kameraöverbevakning och sensorer.
Kan ens integritet och kontroll minska när man inför välfärdsteknik som kameraöverbevakning inom äldreomsorgen?
– Det kan gå åt två håll. Det kan finnas de som känner att de tappar kontrollen över sin integritet, medan andra kan känna mer kontroll – eftersom ingen stapplar in i ens bostad mitt i natten, säger Sara Olofsson.
– Där borde man gå ut och fråga för att komma underfund med hur olika grupper tycker. Det gäller att skaffa sig lite information, för det är svårt att bara ha hypoteser att gå på.
Ulf Persson tror att just forskningen kring välfärdsteknik blir högaktuell.
– Om jag tittar i min kristallkula så tror jag mycket på välfärdsteknik inom äldreomsorgen. Det är mer prylcentrerat och då brukar den här typen av mätmetoder och tekniker utvecklas mer än själva organisationsformerna.
Rekordfå inkryssade – bara två lyckades
Tufft att klara transportmålet för högerregering
