Tufft att klara transportmålet för högerregering
(Foto: Fredrik Sandberg/TT)
Inblandningskravet spelar fortsatt en avgörande roll, även vid en kraftig elektrifiering av nybilsflottan, är Energimyndighetens besked. Men det går också att knappa in på målnivån via andra åtgärder, visar Trafikanalys. Men hur stora effekterna är, vill inte myndigheten sätta en slutlig bedömning på.
Det transportpolitiska klimatmålet att minska utsläppen med 70 procent, från 2010 års nivåer till år 2030, har fått in ytterligare inspel från både Energimyndigheten och Trafikanalys.
I Energimyndighetens analys, som genomfört en kontrollstation av reduktionsplikten, så är läsningen nedslående för de partier som hoppats kunna minska på inblandningskraven i drivmedelsförsäljningen.
Förhoppningen om att ökade ambitioner på EU-nivå, samt ökad elektrifiering över tidigare prognos skulle kunna äta upp en stor del av kakan som reduktionsplikten står för i dag i utsläppskalkylen, har nämligen kommit på skam.
För trots att framför allt fler elbilar än tidigare bedömningar säljs på marknaden, så har flera faktorer ätit upp utsläppsminskningen. Detta gör att Energimyndigheten fortsatt bedömer att reduktionsplikten behöver stanna kvar på nästintill samma planerade nivåer som idag, i bjärt kontrast till de politiska ambitionerna från de tillträdande regeringspartierna.
– När vi uppdaterat vårt grundscenario från förra kontrollstationen, så ser vi att ”okej, elektrifieringen har gått snabbare”, men det har blivit fler bilar på vägarna, och vi har bland annat även behövt justera upp utsläppssiffran från andra delar av nybilsförsäljningen. Då ser vi att de faktorer som bidrar till ökade utsläpp äter upp utsläppsminskningarna från elektrifieringen, säger drivmedelsanalytikern Henry Hammarström på Energimyndigheten till Altinget.
Beroende på vad den politiska majoriteten förordat, vare sig det är vid EU:s miniminivåer eller ej, så blir utsläppsgapet som behöver täppas igen någonstans mellan fem och sex miljoner ton koldioxidekvivalenter vid målåret 2030.
– Sänks inblandningen till sex procent, så försvinner sex miljoner ton vid år 2030. Man missar målet då med sex miljoner ton, som då behöver komma från något annat. Det är ganska mycket, säger Henry Hammarström.
Ökad elektrifiering = 0,8 miljoner ton
Så vad finns då att välja på för de beslutsfattare som nu vill sikta på att reduktionsplikten ska sänkas? Här har först och främst Energimyndigheten några bud. Dels kan ett ”ökat elektrifieringstaktsscenario”, leda till att ytterligare 0,8 miljoner ton i utsläppsluckan försvinner.
Det scenariot är ambitiöst, enligt Henry Hammarström. Men det finns också ambitiösare scenarion att ta del av. Bland annat har branschorganisationen Power Circle ett sådant. Men oavsett vilket, återstår runt fem miljoner ton år 2030 om kalkylen ska gå ihop.
Kan ökad transporteffektivisering stå för en stor del av den återstående luckan? Nja, ett minskat trafikarbete med tio procent – som också det är ett ambitiöst mål som lär kräva också ytterligare styrmedel – skulle endast minska utsläppen med cirka 0,6 miljoner ton koldioxid år 2030 i myndighetens analys.
Ytterligare palett att tillgå
Men det finns också andra styrmedel att inspireras av. För samtidigt som Energimyndigheten presenterade sitt underlag, la också Trafikanalys fram en bred palett av 23 åtgärder som bidrar till att nå de klimatmålen. Åtgärderna har de sedan grupperat efter trafikslag och åtgärdsområde och sedan rangordnat
Även här är dock det övergripande budskapet tydligt: Bränslebyten är avgörande för att nå målet, och reduktionsplikten är central att ha kvar.
Men det finns också ett antal andra åtgärder, som myndigheten presenterar efter ett större samarbete med Trafikverket, Transportstyrelsen, Naturvårdsverket, Energimyndigheten och Boverket, och som bland annat bygger vidare på Utfasningsutredningens förslag.
Inspiration från Norge på sjöfartssidan?
På vägsidan föreslås bland annat att hastighetsgränser i tättbebyggda områden ska sänkas från 50 till 40 kilometer i timmen, samtidigt som ”Paket för effektivitet” ska införas, som ska vara ”förhandlingsöverenskommelser där kommuner, regioner och staten gemensamt vidtar åtgärder för att bidra till ett transporteffektivt samhälle”. I sjöfarten förordas att ”ett omställningsprogram enligt norsk modell” kommer på plats, och för flyget förordas att ett ” investeringsstöd för framdragning av el för elflyg” utreds.
Men ett problem för den beslutsfattare som ska fatta beslut om vilken väg som de ska slå in på är att det saknas utsläppseffektbedömningar av de olika förslagen. Lennart Thörn, biträdande projektledare för arbetet, anger att det varit ambitionen, men att det inte gått vägen.
– I och med att vi inte har effektsambanden, och att de modellerna som vi kan tänkas använda inte är tillräckligt detaljerade, samtidigt som många styrmedel föreslås samtidigt och vi då inte vet hur de skulle kunna interagera med varandra, så gör det att det blir svårt, säger Lennart Thörn till Altinget. Han fortsätter:
– Vi vet exempelvis inte hur kommunerna skulle använda sig av möjligheterna att införa en uppdelad miljözon tre.
Men samtidigt, som politiker vill man ofta ha tydliga underlag. Detta hjälper dem inte?
– Det är så faktiskt, att vi har verkligen försökt, men vi har inte lyckats.
Thörn pekar samtidigt på att det är centralt för myndigheten att inte höfta, då det samtidigt kan få negativa effekter åt andra hållet.
– Vi vill ha ett stabilt underlag för det vi presenterar. I det fall där vi inte har det, så har vi inte heller redovisat det, utan då har vi i stället försökt göra en bedömning av förslagen i en rangordning, säger Lennart Thörn till Altinget.
I underlagsrapporterna för respektive transportslag finns dock vissa summor att räkna med för beslutsfattare. Bland annat föreslås Trafikanalys att Gotlandstrafiken ska upphandlas för att leverera en utsläppsminskning i linje med utsläppsmålet till 2030. Därmed kan närmare 150 000 ton räknas bort ur utsläppskalkylen.
{{toplink}}
Forskare: Kartlägg vad äldre och anhöriga tycker om omsorgen
Överblick: Fler äldre i riksdagen och Tyskland köper svensk kärnkraft
