Kriget i Ukraina har gjort norrmännen mer positiva till EU och Nato
Norrmännen har blivit mer positiva till både Nato och EU, enligt en forskare vid Universitetet i Bergen. Stödet för Nato har ökat kraftigt sedan Rysslands invasion av Ukraina, samtidigt som förtroendet för EU har tagit ett mindre steg uppåt. Det är framför allt det äldre gardet som är positivt.
– Det handlar om kriget.
Så sammanfattar Endre Tvinnereim, docent vid Universitetet i Bergen, resultaten av en undersökning om förändringen i norrmännens uppfattning om EU och Nato.
Nyligen höll han ett tal på det norska Utrikespolitiska institutet (NUPI) om resultaten som hittills är opublicerade och inte referensgranskade.
Huvudresultaten
Rysslands fullskaliga invasion av Ukraina som inleddes den 24 februari 2022 är utgångspunkten för studien. I västvärldens hantering av kriget har nya och närmare band mellan Nato och EU uppstått.
Tvinnereims studier visar framför allt tre saker om den norska opinionen:
- Stödet för Natomedlemskap och Natos närvaro i Östeuropa har skjutit i höjden
- Befolkningen är betydligt mer positiv till EU efter Rysslands invasion
- Det är framför allt de äldre åldersgrupperna som är positiva till EU och Nato
Tvinnereim har använt paneldata från den norska medborgarpanelen (NMP) för att undersöka vad norrmännen tycker. NMP är en internetbaserad undersökning om norrmäns attityder till viktiga samhällsfrågor. Panelen leds av samhällsvetare vid Universitetet i Bergen och forskningsinstitutet Norce.
Nato – överväldigande stöd
Folk var skeptiska till uppbyggnaden av Nato-styrkor i Östeuropa före kriget. Från februari 2016 till maj 2022 sköt dock andelen positiva till Natos styrkeuppbyggnad i höjden från under 30 procent till långt över 60 procent. Vid nästa riktmärke i mars 2023 hade denna trend hållit i sig.
Fördelat efter politiskt parti är liberala väljare de mest positiva, medan röda väljare är mest negativa till uppbyggnaden av den militära styrkan. Generellt sett sammanfattar Tvinnereim med att säga att det norska Natomedlemskapet har ett ”överväldigande stöd”.
EU-stöd – krig och elpriser motverkar varandra
Från februari 2019 till juni 2022 ökade antalet EU-anhängare från 26 procent till 40 procent. Vid nästa mätning i mars 2023 sjönk dock stödet något igen, till 35 procent.
– Men folk är fortfarande mer positiva till EU nu än före den 24 februari 2022, konstaterar Tvinnereim och karakteriserar förändringen som ”tydlig”.
Han spekulerar i att nedgången från 40 till 35 procent kan bero på de höga elpriserna.
– Även om de höga priserna inte var EU:s fel har många uppfattat det så, vilket kan ha haft en negativ effekt på människors uppfattning om EU, spekulerar Tvinnereim.
Varför denna skillnad mellan EU och Nato?
Marianne Riddervold, EU-forskare vid NUPI, skriver i en kommentar till Altinget att hon särskilt märker skillnaden mellan stöd för Nato och EU. Hon hade velat veta mer om varför kriget påverkar människors syn på EU mindre än på Nato.
”Med ett krig i Europa är det kanske inte så konstigt att vi ser en ökning av antalet personer som är positiva till en försvarsallians med USA, i ett litet land som gränsar till Ryssland. Men även här har EU spelat en mycket stor roll, även säkerhetspolitiskt, och EU är idag en viktig säkerhetspolitisk aktör i Europa. Så vad förklarar varför detta fortfarande har mindre inverkan?”
Riddervold spekulerar i att det beror på att det är mindre diskussion om EU än om Natos roll i Norge, om att det finns lite kunskap om EU och inte minst EU:s säkerhetspolitiska roll i Norge, eller helt enkelt helt andra faktorer som inte har så mycket med kriget att göra.
”Kanske har det också att göra med att synen på EU i Norge är kopplad till faktorer som identitet och värderingar, inte bara till frågor om ekonomi och säkerhet”, funderar hon och påpekar att forskning om den förra folkomröstningen visade att EU-motståndet var kopplat till identitetsfrågor.
De yngre sticker ut
Den största gruppen som har gått från ett nej till ett ja är den äldre generationen. Tvinnereims siffror visar att de äldre är mest positiva, både till Nato och EU. Forskaren pekar också på att personer med högre utbildning är mer positiva till EU.
Tvinnereims teori är att det äldre gardet har en närmare relation till andra världskriget, och att de därför i större utsträckning ser värdet och nödvändigheten av europeiskt samarbete. Ungdomarna har inte pratat med vittnen som har upplevt världskriget och därför inte har samma perspektiv.
Marianne Riddervold är förvånad över att den yngre generationen är minst positiv till både Nato och EU.
”Intuitivt skulle man kunna tro att yngre människor är särskilt intresserade av och stöder internationellt samarbete, men det stämmer inte till exempel när det gäller synen på EU. På andra håll i Europa ser vi i opinionsundersökningar att det ofta är yngre människor som är mer positiva till EU och andra former av internationellt samarbete än äldre grupper. Så Norge sticker ut här”, skriver Riddervold.
– Unga människor mobiliseras inte i EU. Vi har inte pratat om EU på 30 år. Det står inte på dagordningen. Det vore intressant om vi försökte mobilisera ungdomarna och se vad som händer, säger Endre Tvinnereim om ungdomarnas bristande intresse.
Vill ha ny EU-debatt
Marianne Riddervold vill ha mer kunskap och tycker att Norge borde ha en ny EU-debatt.
”EU påverkar oss i så mycket av det vi gör att det definitivt borde vara föremål för demokratisk debatt. Det gäller naturligtvis medlemskapsfrågan, men jag skulle också vilja se mer debatt om vad EU betyder för Norge på olika områden, säger Riddervold och räknar upp EU:s betydelse på miljöområdet och utrikes- och säkerhetspolitiken, men också inom områden som artificiell intelligens.”
Hon vill också ha mer debatt om vad EU betyder för norsk lagstiftning och förvaltning, eftersom stora delar av den norska lagstiftningen kommer från EU, men ändå sällan är ett ämne i den politiska och offentliga debatten.
Artikeln är översatt och omarbetad från Altinget.no.
Kommun får backning – styret bryter mot lagen
Forskare: ”Villaområden välkomnar inte hyresrätter direkt”
