Förslag om statliga anställningar kritiseras: ”Blir mindre attraktiva”

Förslagen i utredningen om statligt anställda riskerar minska anställningstryggheten, påpekar flera remissinstanser. ”Den som sökt och fått en anställning får ta hela risken”, säger Robert Andersson, förhandlingschef för Sveriges universitetslärare och forskare, till Altinget. 

Remissinstanserna har fått säga sitt om utredningen Rätt och rimligt för statligt anställda 

Bland annat föreslår utredningen att ett anställningsbeslut endast ska kunna undanröjas om det är uppenbart att bedömningsgrunderna frångåtts eller om ett formellt fel har begåtts.

Man föreslår också att ingånget anställningsavtal ska kunna sägas upp på grund av personliga skäl, att överföra prövningen av disciplinpåföljder med mera vad gäller professorer från Statens ansvarsnämnd till de lokala personalansvarsnämnderna och att myndighetschefer som förflyttas ska kunna få sänkt lön i förhållande till ett ingånget anställningsavtal. 

Sänker status

Sveriges universitetslärare och forskares, Sulf, förhandlingschef Robert Andersson är kritisk till merparten av utredningens förslag.  

– Förslagen gör det lätt för arbetsgivaren i en tid då staten behöver rekrytera. Men vi menar att förslagen gör statliga anställningar mindre attraktiva, säger han till Altinget.  

Den anställda tar hela risken

Förbundet menar att utredningens förslag skulle minska anställningstryggheten.  

– Att överhuvudtaget ha en möjlighet att säga upp en anställd på grund av personliga skäl är ganska dramatiskt och gör att man inte får del av något omställningsstöd. 

– Hela principen att den som sökt och fått en anställning får ta hela risken när det är arbetsgivaren som gör fel håller inte. 

Det måste finnas ett incitament för arbetsgivarna att sköta sin rekryteringsprocess, menar Robert Andersson.

– Till exempel ett vitesbelopp om man som arbetsgivare inte följer överklagandenämndens beslut. Nu kan man slarva lite när all risk enligt förslaget läggs på den som har fått jobbet.  

Försvagning av forskningens frihet

I dag ansvarar Statens ansvarsnämnd över att besluta om disciplinåtgärder mot professorer. Utredningen föreslår att ansvaret flyttas till lärosätena. 

– Där har man tappat bort resonemanget att skälet att professorer tidigare hade ett starkare anställningsskydd var för att man ville skydda forskningens frihet och professionens oberoende. Man ska kunna publicera resultat som kanske är obekväma. 

– Får personalansvarsnämnden besluta om disciplinåtgärder finns det risk att hanteringen inte blir lika oberoende och rättssäker som i Statens ansvarsnämnd. 

Lärosätena har arbetsgivaransvaret

Sveriges universitets- och högskoleförbund, SUHF, ser till skillnad från Sulf övervägande positivt på utredningens förslag. Bland annat ser man inga större risker i att utredningens förslag skulle försämra anställningstryggheten, menar vice ordförande Hans Adolfsson. 

Och att lärosätena skulle få besluta om disciplinåtgärder mot professorer är positivt enligt honom. 

– Eftersom vi sitter med det fulla arbetsgivaransvaret för professorerna. Då är det också rimligt att professorerna ligger under lärosätets ansvar på det sättet att det också finns en personalansvarsnämnd som kan hantera de frågorna i stället för statens ansvarsnämnd, säger han till Altinget.

Rektorerna glöms bort

En kritisk synpunkt som SUHF för fram är att man i utredningen inte har tittat närmare på rektorers avgångsvillkor.

– För många rektorer är det i dag en situation där du efter ditt rektorsuppdrag går tillbaka till en professorsanställning, ofta på annat lärosäte än där rektorsuppdraget utförts. Ska du komma tillbaka och bedriva forskning och utbildning på samma sätt som innan du klev på ett ledarskapsuppdrag som rektor krävs det en repatrieringsperiod för att kunna uppdatera sig på forskningsområdet.

– I dagsläget är situationen synnerligen rättsosäker för rektorerna och beror helt av den enskilda styrelseordförandens bedömning, menar Adolfsson. 

Beslutskedja: Vissa frågor om statligt anställdas rättsställning

19/11
2020
3/11
2021
28/2
2022
23/9
2022
29/9
2022
5/4
2023
25/3
2024
3/4
2024
26/6
2024

Forrige artikel Parlamentsassistent tar över SD-mandat: ”Det går inte att lura mig” Parlamentsassistent tar över SD-mandat: ”Det går inte att lura mig” Næste artikel Överblick: MP toppar laget och Stockholm går mot mittenstyre Överblick: MP toppar laget och Stockholm går mot mittenstyre
Statskontoret avvecklas – namnet blir kvar

Statskontoret avvecklas – namnet blir kvar

Regeringen och SD har bestämt sig. Statskontoret ska avvecklas i januari 2026. Myndighetens verksamhet ska i stället in i Ekonomistyrningsverket som byter namn – till Statskontoret.