Förslagen om tjänstepensionen är bristfälliga

Ökad flexibilitet inom tjänstepensionen är efterlängtad. Men förslagen är otillräckliga. Det skriver Liza di Paolo-Sandberg, SKPF Pensionärer, och Eva Eriksson, SPF Seniorerna. 

Under vintern har ett förslag om att kunna pausa och ändra uttagstiden i tjänstepensionen varit ute på remiss. Vi har länge påpekat behovet av just dessa förslag. Vi är därmed positiva till grundförslaget om att kunna göra uppehåll i tjänstepensionsutbetalningarna och ändra utbetalningsperiod efter att den har påbörjats. Men dessvärre är förslagens detaljer bristfälliga.

Förslagen riskerar att leda till orättvisor, otydlighet och ojämlikhet samt att dämpa sysselsättningen bland seniorer. Vi anser att Pensionsgruppen har gjort det enkelt för sig – genom att enbart göra ett tillägg i den så kallade femårsregeln i inkomstskattelagen – i stället för att på allvar möjliggöra övergripande förändringar som ökar flexibiliteten i tjänstepensionen för alla dagens och morgondagens pensionärer.

Att öka krånglet är inte lösningen 

Vi har tre huvudsakliga invändningar mot förslagen. För det första behöver reglerna bli tvingande, snarare än frivilliga. Många pensionssparare och pensionärer har tjänstepension intjänad via olika tjänstepensionsavtal. Utan tvingande regler kan en person erbjudas flexibilitet via vissa av sina avtal, men inte via andra. Det leder till otydlighet för individen samt ojämlika förutsättningar att både bestämma över sin pension och möjligheter till att delta i arbetslivet efter pensionering.

Att öka på komplexiteten i tjänstepensionen är dessutom knappast vad som behövs.

För det andra bör inte enbart tjänstepensioner som ännu inte är under utbetalning komma i fråga för flexibiliteten, den bör också gälla för försäkringar som redan är under utbetalning.

Om inte så blir fallet, kommer dagens pensionärer inte kunna sätta tjänstpensionsutbetalningarna på paus eller ändra uttagstid. Det vore en stor samhällsförlust i form av både arbetskraft och kompetens, men också en förlust för alla individer som inte ges möjlighet att förbättra sin ekonomi genom ytterligare arbete eller bara genom att justera uttagstiden för tjänstepensionen.

Det är heller inte rimligt att alla som berörs inte ska omfattas av förändringarna.

För det tredje bör flexibiliteten gälla under en längre tid än enbart de första fem åren efter första pensionsuttag. Redan i dag arbetar var tionde person i åldern 70–74 år, och en viktig anledning till Pensionsgruppens initiativ i frågan är just att förenkla för de seniorer som vill arbeta. Men det kan också finnas andra orsaker till att vilja pausa eller ändra i uttagsvalet.

Inspektionen för Socialförsäkringen har i en rapport konstaterat att många pensionssparare saknar grundläggande kunskaper om hur pensionssystemet fungerar. Den som gjort ett ogenomtänkt eller omedvetet val av uttagstid bör också omfattas av flexibilitet i tjänstepensionen.

Altingets gratis nyhetsbrev

En efterlängtad åtgärd 

Möjligheten att pausa och ändra utbetalningen av tjänstepensionen bör med andra ord vara möjlig för alla och under en längre tid efter pensionering än vad som föreslås av Pensionsgruppen. Förslagen från Pensionsgruppen riskerar annars att bli mer av symbolisk karaktär.

Detta handlar i grunden om att tjänstepensionen är parternas ansvar, men tjänstepensionen har blivit allt viktigare för den totala pensionen – en utveckling som politikerna har drivit fram genom att inte agera när den allmänna pensionen successivt försvagas.

Flexiblare uttag av tjänstepensionen är en efterlängtad åtgärd både för individen och samhället, men politiken behöver nu också ta sig an de bredare frågorna som rör tjänstepensionens roll inom total pension.

Pensionsmyndigheten skriver på sin webbsida: ”Om du inte har tjänstepension kommer du bara att få allmän pension från staten. Det kan innebära en låg pension.” Tjänstepensionen har alltså blivit en nödvändighet, samtidigt som många pensionärer fem till tio år efter pensionering helt eller delvis står utan tjänstepension – som följd av kortvariga uttag. Men den politiska diskussionen och debatten med väljarna kring detta har uteblivit.

Hur bör fördelningen inom total pension se ut – ska tjänstepensionen vara det komplement som var avsikten eller ska den vara en nödvändighet? Och vilka förändringar krävs för endera vägval?

Beslutskedja: En översyn av regleringen för tjänstepensionsföretag

29/4
2020
10/6
2020
26/11
2020
26/1
2021
24/3
2021
11/4
2024

Forrige artikel Regeringen borde ge mer stöd till civilsamhället, inte mindre Regeringen borde ge mer stöd till civilsamhället, inte mindre Næste artikel Du urholkar civilsamhället, beslut efter beslut, Ulf Kristersson Du urholkar civilsamhället, beslut efter beslut, Ulf Kristersson
Kritiken: Regeringen saknar krisinsikt

Kritiken: Regeringen saknar krisinsikt

Det blir ingen extra höjning av de generella statsbidragen till kommuner och regioner nästa år. ”Jag är lite fundersam när det gäller kommunernas investeringbehov”, säger Annika Wallenskog, SKR:s chefsekonom.