Så kan behörighet till högskolan göras om
HÖGSKOLA. Man ska inte få skriva högskoleprovet innan året man fyller 19, föreslår regeringens utredare. Det ska göra det tydligare att gymnasieprestationer ska vara huvudvägen in till högre studier.
Tillträdesutredningen tillsattes för drygt ett år sedan och fick i uppdrag av regeringen att se över hur fler ska kunna få tillträde till högre studier och hur systemet ska förändras för att bli mer enhetligt. Det är behövligt anser Helene Hellmark Knutsson (S), minister för högre utbildning och forskning, som under onsdagen tog emot betänkandet av utredaren Jörgen Tholin.
– Tyvärr är dagens system för tillträde till högskolan väldigt krångligt, föråldrat och oöverblickbart för studenterna, det har lappats och lagats under en lång tid, sade Hellmark Knutsson under pressträffen.
Tidigare i veckan kom regeringsförslaget att basårsprogrammen ska förändras till att ge tillträde till fler utbildningar än idag.
LÄS MER: Basårsutbildningar föreslås blir flexiblare
Ett av de förslag som Tholin presenterade handlar om att behörighet ska uttryckas på ett annat sätt än idag. Med nuvarande system uttrycks det i gymnasiekurser men för den som inte har grundläggande gymansiekompetens ska det bli tydligare att veta vilka kunskaper det innebär.
– Vi föreslår ett nationellt behörighetsprov för den som inte har svensk gymnasieutbildning som man kan skriva vid 24 års ålder, sade Jörgen Tholin.
Högskoleprovet kan få mindre betydelse
Behörighetsprovet föreslås testas på försök och provresultaten ska ge ett omdöme som kan användas vid urval till högre studier. Högskoleprovet bör finnas kvar men få en något mer begränsad roll än vad det har idag, bland annat att de verbala och kvantitativa delarna av provet ska kunna viktas på olika sätt beroende på utbildningens karaktär och inriktning.
Giltighetstiden för provet bör kortas från fem till tre år och en gräns på hur många gånger man får skriva provet borde införas anser Tholin. Ytterligare ett förslag rör åldersgränsen som sätts till 19 år.
– Då kan man skriva provet första gången i trean på gymnasiet. Vi menar att det är rimligt att visa att gymnasiet är den första vägen till högskolestudier och högskoleprovet en andra chans.
Extra meritpoäng på gymnasiekurser tas bort
Kvoten studenter som tas in på utbildningar via högskoleprovet föreslås minska och det kan bli upp till lärosätena att bestämma det exakta antalet. Överlag bör högskolornas inflytande över antagandet öka, de ska kunna få möjlighet att anpassa kraven inom vissa givna ramar.
Idag kan gymnasiestudenter få extra meritpoäng om de läser kurser i moderna språk och avancerade kurser i matematik och engelska, det föreslås slopas.
– Kursvalen på gymnasiet blir mindre styrande och man måste inte tänka taktiskt redan i grundskolan för att få rätt poäng.
Får förslagen gehör och tas emot väl av remissinstanserna kan de bli verklighet för studenter som börjar plugga på högskola och universitet hösten 2022.
– Vårt mål är tydligt, alla blivande studenter ska kunna få sina meriter prövade på ett tydligt sätt. Det är viktigt för att vi ska kunna konkurrera med kunskap istället för låga löner och nå målet om att vara en ledande kunskapsnation. Betänkandet blir en viktig del i det arbetet och nu ska vi remittera och analysera alla förslag noga, sade Helene Hellmark Knutsson.
L: Fackliga blockader måste vara proportionerliga
