Friskolekvot kan vara diskriminering
PROPOSITION. Regeringens och alliansens förslag att friskolor ska få ta emot upp till fem procent nyanlända elever riskerar att leda till diskriminering. Det anser Diskrimineringsombudsmannen, DO.
– Vi har påtalat risken för diskriminering, säger Martin Mörk, enhetschef på Diskrimineringsombudsmannen, DO.
Mörk menar att diskriminering uppkommer om en friskolekoncern tar hänsyn till den etniska sammansättningen på olika skolor där exempelvis en skola nyttjar kvoten medan en annan inte gör det.
– Ja, det är bara om det sker en selektering som det finns skäl att fråga sig om det ligger etniska överväganden bakom.
Problemet uppstår därför att förslaget är utformat så att det är frivilligt för friskolorna att ha kvoten och bestämma hur stor den ska vara. Kvoten är högst fem procent och avser alla nyanlända som går på en skola.
Regeringen ger DO rätt
Regeringen resonerar i propositionen att det mesta i förslaget inte kan anses vara diskriminerande. Men i den delen som DO lyfter fram ger regeringen myndigheten rätt. "Som DO har påpekat i sitt yttrande över utkastet till lagrådsremiss bör det dock tydliggöras att bestämmelserna om direkt diskriminering blir tillämpliga, oaktat kriteriets neutrala utformning, om etniska överväganden de facto ligger till grund för ett urvalsbeslut i ett enskilt fall."
Förslaget är en del i den överenskommelsen mellan regeringen och allianspartierna från i höstas. Syftet är att även friskolor där det krävs att eleven stått i kö ska få möjlighet att ta emot nyanlända. De nyanlända har ju inte haft möjlighet att vara uppsatt i kö för någon längre tid. I samband med den stora flyktingtillströmningen i höstas påtalade Friskolorna själva detta. Överlag har det varit ett problem att det är få kommuner och få skolor som tar emot en stor andel av de nyanlända.
Om en friskola använder den maximala kvoten på fem procent innebär det i praktiken att nyintagningen av de nyanlända eleverna kan vara betydligt större. Regeringen föreslår att den särskilda kvoten ska vara fem procent av den fristående skolans maximala kapacitet, alltså inte fem procent av den årliga intagningen.
Förslaget försenas
När regeringen nu går vidare med förslaget i form av en proposition som överlämnas till riksdagen har också ikraftträdandet blivit senarelagt. Tidigare var målet att de nya reglerna skulle kunna vara på plats den 1 juli i år. Men regeringen bedömer att den tidsplanen inte är möjlig. Nu är budet i stället den 1 november, vilket innebär att friskolorna kan använda reglerna från vårterminen 2017.
Även om alla remissinstanser utom DO är positivt inställda till förslaget i sin helhet lyfter de fram detaljer i förslaget som kan bli problematiska. Bland andra Skolverket pekar på att de nya reglerna bör utvärderas efter ett par år. Det kan bli märkligt med en lösning som ”innebär att det då finns ett förturssystem även under tider då landet kan ha ett begränsat mottagande av asylsökande. Beroende på de nyanländas behov och förutsättningar kan det då eventuellt komma att framstå som mindre motiverat med en ordning som åsidosätter det ordinarie kösystemet, anser Skolverket.
Sverige ska ta större plats i EU
