Fritidskortet på plats tidigast hösten 2025
(Foto: Johan Nilsson/TT)
Senast den 1 oktober 2025 ska fritidskortet lanseras, framgår av den promemoria som har gått ut på remiss. ”Datumet är satt med hängslen och livrem, men det kommer att bli hösten 2025”, säger socialminister Jakob Forssmed (KD).
Konturerna av reformen med fritidskortet klarnar allt mer, i och med att den departementsskrivelse som har tagits fram internt på socialdepartementet gick ut på remiss i början av sommaren. Sista svarsdatum för remissinstanserna är den 15 oktober.
De lagändringar som föreslås är tänkta att träda i kraft den 1 oktober 2025. Från och med det datumet ska vårdnadshavare kunna ansöka om det och börja använda.
Försäkringskassan ska senast den 1 augusti 2025 ha förberett ett register dit olika föreningar ska kunna ansöka för att bli godkända.
I övrigt ser detaljerna ut som följer:
- Fritidskortet ska gälla barn och unga 8–16 år och användas för betalning av vissa avgifter för vissa ledarledda fritidsaktiviteter som godkända utförare anordnar.
- Fritidskortet kommer i två uppsättningar. Dels ett allmänt om 500 kronor per barn och år, dels ett särskilt på 2 000 kronor. Det särskilda fritidskortet ska gälla för barn och unga i socioekonomiskt utsatta hushåll.
- Det blir vårdnadshavaren som kan beviljas fritidskort.
- Ansökan om fritidskort och användning av fritidskort för betalning kommer att kunna göras genom en digital tjänst.
- E-hälsomyndigheten ska ansvara för en digital tjänst för fritidskort och prövning av frågor om fritidskort, bland annat handlägga ansökningar och genomföra utbetalningar.
- Försäkringskassan ska ansvara för ett register över vissa utförare av fritidsaktiviteter för barn.
Kritiken har varit hård från oppositionen över att reformen tar tid, där exempelvis Socialdemokraterna har föreslagit att de 731 miljoner kronor som avsattes för fritidskortet i budgeten 2024 i stället borde användas till idrottsanläggningar.
I maj började regeringen använda 264 av de avsatta 731 miljonerna från årets budget. Största delen av pengarna, 200 miljoner, gick till Riksidrottsförbundet. Hälften av de pengarna skulle användas för att förbättra tillgången till idrottsanläggningar och idrottsmiljöer, den andra hälften ska gå till att förbereda fritidskortets lansering.
{{toplink}}
– Jag vill betona att vi redan för innevarande år har gett extra stöd till just idrottsrörelsen för att man ska rusta sig för att kunna ta emot fler. Men du har ju rätt i att det kan komma en anstormning tidigare, men nu har man fått medel för att kunna hantera det, säger socialminister Jakob Forssmed till Altinget.
– Datumet är satt med hängslen och livrem, men det kommer att bli hösten 2025. Redan nu har man fått medel för att köpa in ny utrustning, rusta sina anläggningar och utbilda fler ledare.
Mest pengar till socioekonomiskt svaga
I promemorian nämns också att när Norge och Island har infört egna versioner av fritidskortet, så var det främst medelklassens barn och unga som använde det. I det förslag som har gått ut på remiss har därför regeringen valt att satsa mer på socioekonomiskt svaga hem.
Lösningen blir att utföra två versioner av fritidskortet. Det särskilda fritidskortet på 2 000 kronor riktas till barn med vårdnadshavare som har fått preliminärt bostadsbidrag det senaste kalenderåret.
Tror på lägre kostnad
Man kan också notera att regeringen gör en något lägre uppskattning av Försäkringskassans kostnader för att sköta sina uppgifter, än vad myndigheten själv gjorde i sin delredovisning i våras. Där bedömde de att genomförandet av fritidskortet skulle kräva motsvarande 160 heltidstjänster.
Regeringen bedömer dock att Försäkringskassans kostnader blir lägre än myndighetens uppskattning. Försäkringskassan vill inte kommentera regeringens slutsats, när Altinget frågar.
Oro för svensk modell när EU steppar in på bostadspolitiken
Beräkningar från friluftslivet: Naturpengar har halverats
