Beräkningar från friluftslivet: Naturpengar har halverats
Anslaget för skötsel av skyddad natur har närapå halverats per område sedan år 2017. Det visar nya beräkningar, som även har tagit hänsyn till inflationen, från Friluftsfrämjandet och STF . “Vi hoppas nu att regeringen tänker om inför höstbudgeten“, säger Friluftsfrämjandets Kristina Ljungros.
Länsstyrelserna har varit tydliga: Anslagen för skötseln av skyddad natur räcker inte till. Över hela landet har myndigheterna tvingats att prioritera bort skötsel och underhåll. Det är besparingsåtgärder som inte bara drabbar den biologiska mångfalden, utan även friluftslivet i form av färre toaletter, vindskydd som tas bort, papperskorgar som försvinner och minskat underhåll av leder och grillplatser.
När Friluftsfrämjandet och Svenska Turistföreningen (STF) nu tagit fram siffror som räknar med inflationens påverkan på anslaget, så visar de att stödet till skötseln av skyddad natur nästan har halverats per område jämfört med år 2017.
– Det är bekymmersamt att de här anslagen minskar så mycket, när vi är i en tid där stillasittandet ökar, säger STF:s generalsekreterare Maria Ros-Hjelm till Altinget och fortsätter:
– Det här är natur som är skyddad för naturens skull, men också för att vi ska ha tillgång till den.
Ros-Hjelm: Risk för naturklyfta
STF och Friluftsfrämjandets förhoppning är att regeringen, som nu är mitt uppe i budgetarbetet, ska förstå de skyddade områdenas betydelse för folkhälsan.
– En del tycker det här är ett lyxproblem. Men det här handlar ofta om den natur som finns nära många människor, många har inte ekonomin för att åka långt bort, utan är beroende av de nära, lättillgängliga naturområdena, säger Maria Ros-Hjelm som varnar för en ny klassklyfta i befolkningen, en naturklyfta.
– Vårt uppdrag är att peka på konsekvenserna, vad de här neddragningarna kostar genom en försämrad folkhälsa.
Naturen och folkhälsan
Även Friluftsfrämjandets Kristina Ljungros pressar på folkhälsoperspektivet. Hon konstaterar att regeringen uppenbarligen har ett engagemang i barns hälsa och välmående. Hon nämner att regeringen exempelvis driver frågan om att minska barns skärmtid.
– Vill man få befolkningen i rörelse, då måste man se kopplingen mellan folkhälsan och naturvärdena. Naturen är Sveriges största arena för att få folk i rörelse, säger hon.
Naturvårdsverket vill ha dubbelt så mycket
För år 2024 är anslaget för skötsel av skyddad natur 1,147 miljarder kronor, inför år 2025 har regeringen aviserat 1,154 miljarder. Men Naturvårdsverket har i sitt budgetunderlag pekat på att anslaget behöver fördubblas och äskar 2,3 miljarder kronor.
De neddragningar som har skett jämfört med år 2021 och 2022, då anslaget ökade kraftigt, har fått långtgående konsekvenser, påtalar Naturvårdsverket i sitt budgetunderlag i regeringen.
“Vikten av ett långsiktigt och stabilt anslag för möjligheterna att sköta värdefull och skyddad natur i landet kan inte nog understrykas“, skriver myndigheten.
Naturvårdsverket beräknar att anslaget per hektar kommer att minska från 100 till 66 kronor per hektar skyddat natur mellan åren 2017 och 2027, utifrån vad regeringen aviserade i årets budgetproposition. Då är inte inflationens påverkan inräknad.
{{toplink}}
Fritidskortet på plats tidigast hösten 2025
Fastighetsmäklarinspektionens direktör lämnar
