Gärna gårdsförsäljning, men inte utan Systembolaget

Återigen är debatten om gårdsförsäljning het och överdrifterna står som spön i backen. Låt diskussionen handla om hur man kan modernisera svensk alkoholpolitik inom ramen för den restriktiva och socialt ansvarstagande lagstiftningen, skriver Ola Mårtensson.

Under de senaste decennierna har antalet småbryggerier ökat markant i Sverige och intresset för hantverksbryggerier, småskaliga whisky- eller gindestillerier och vingårdar slår nya rekord.

Men trots ölprovningar, guidade vandringar i destillerierna eller promenader bland vinrankor i den skånska sommaren finns det inte möjlighet att köpa med sig en flaska hem. Flaskan måste köpas eller beställas på närmaste systembolag.

Det är ett alltför fyrkantigt förhållningssätt och som svarade på behoven i en tid då det rådde import- och tillverkningsmonopol i Sverige för alkoholhaltiga drycker.

Modernisering behövs

I förra veckans Sverige möts i SVT diskuterades frågan om gårdsförsäljning. Dessvärre drev tidigare socialministern Lena Hallengren (S) gårdsförsäljningsfrågan till att nästan uteslutande handla om ett hot mot Systembolagets monopol snarare än att se möjligheterna i de förslag som den av henne tillsatta Gårdsförsäljningsutredningen kommit med.

Den partipolitiska delen av debatten hade varit platt och meningslös om det inte vore för Moderaternas Johan Hultberg som argumenterade för den modernisering som onekligen behövs utifrån dagens situation.

Några av de centrala förslagen som Gårdsförsäljningsutredningen lagt fram, för att kunna förena Systembolagets monopol med gårdsförsäljningen, innebär att det är en kraftigt begränsad mängd som varje kund får köpa vid varje tillfälle samt att försäljningen ”endast tillåts i anslutning till ett betalt studiebesök eller en föreläsning med anknytning till den aktuella produkten på tillverkningsstället”.

Centralt också är att utredningen bedömer att förslaget inte kommer att påverka folkhälsan nämnvärt.

{{toplink}}

65 procent positiva 

”Gårdsförsäljning är en rimlig reform. Så länge ’gårdarna’ säljer sin egen produktion, äppelvin, cider och numera till och med, vanligtvis, sekunda vin. Men gör de sig till diversehandlare i alkohol är det förstås en annan sak”, skrev Jan Guillou i sin senaste kolumn i Aftonbladet.

Man skulle lätt kunna dra slutsatsen att Guillou landar i samma hållning som merparten av de tillfrågade i Kantar Sifos undersökning som TV4 nyligen presenterat. Hela 65 procent är positiva till gårdsförsäljning samtidigt som 63 procent anser att Systembolagets monopol ska vara kvar. Enligt undersökningen svarar endast 26 procent att de vill att vin och sprit ska säljas i vanliga butiker.Altingets gratis nyhetsbrev

Forssmedaren

I den här frågan går inte bara Jan Guillou i takt med väljarna, det gör även regeringen. Så sent som den 3 maj svarade socialminister Jakob Forssmed (KD) på en skriftlig fråga i riksdagen ställd av Christofer Bergenblock (C): ”Regeringen ser positivt på att möjliggöra frågan om småskalig gårdsförsäljning av alkoholhaltiga drycker under förutsättning att detaljhandelsmonopolet värnas”, skriver Forssmed.

Förväntningarna är stora på att regeringen levererar i frågan. Snart kan kanske hundratals småbryggerier hänvisa till ”Forssmedaren” (se Attefallaren efter en annan populär reform från en KD-minister), den nya lag som möjliggör för dessa att utvecklas mer och expandera genom att sälja sprit, vin och öl som deras besökare kan bära hem. Bra där!

Beslutskedja: Gårdsförsäljning av alkoholhaltiga drycker

16/11
2020
7/12
2021
21/6
2022
31/3
2023
11/4
2023
12/4
2023
18/4
2023
15/5
2023
16/5
2023
17/5
2023
23/8
2023
25/4
2024
5/6
2024
20/6
2024
26/6
2024
Forrige artikel Upp till bevis för Svantessons kommission Upp till bevis för Svantessons kommission Næste artikel Omprövning av kommunernas heliga självstyre kan stoppa den skenande byråkratin Omprövning av kommunernas heliga självstyre kan stoppa den skenande byråkratin
Kritiken: Regeringen saknar krisinsikt

Kritiken: Regeringen saknar krisinsikt

Det blir ingen extra höjning av de generella statsbidragen till kommuner och regioner nästa år. ”Jag är lite fundersam när det gäller kommunernas investeringbehov”, säger Annika Wallenskog, SKR:s chefsekonom.