Gellerman (L) försvarar klimatbonus-beslut: Det går inte ihop

Tillskotten till laddinfrastruktur lyfts fram som största segern i budgetförhandlingen av Liberalernas klimatpolitiska talesperson. Och hon stänger inte dörren för att återinföra klimatbonusen för nya fordon om omställningen bromsas in.

Vad är du mest stolt över att ni fått in inom ditt bevakningsområde?

− Det som jag tycker är väldigt bra, och som vi hade i vår budget 2022, är en rejäl satsning på en laddinfrastruktur, därför att det tror vi är den saken som vi tror hindrar folk skaffar elbil. Det är elektrifieringen som vi driver väldigt hårt, och vi lägger 1,4 miljarder över tre år på laddinfrastruktur, säger Helena Gellerman till Altinget och fortsätter:  

− En av de viktigaste delarna med att vi har en ny regeringen är att vi kan satsa på en plattform för hela klimatomställningen som faktiskt är robust. Då menar jag att man satsar på alla kraftslag, inklusive kärnkraften.  

Vad är mest svårsmält?

− Jag tycker att reduktionspliktsbeslutet är det svåraste. Men där ser jag också att man gör en avvägning. När grundpriset på olja och så stigit och att du lägger reduktionsplikten ovanpå det, gör det att hushållen inte klarar kostnaden. Det är en avvägning mellan kostnader och klimatet. Men den avvägningen kan jag köpa, säger Gellerman och fortsätter:

− Sedan gäller det att jobba för att Fit for 55 går igenom på EU-nivå. Där har man många klimatåtgärder som också påverkar reduktionsplikten.

Är det korrekt att beskriva bonus-malus-beslutet som en vinst för Liberalerna – i och med att det var ni som föreslog det som lösning?

− Ja, det har ju jag drivit länge. Precis när man gör en förändring och när man har knappt om tid, som vi har i klimatomställningen, då kan man gå in och subventionera och ge en bonus för att kicka igång försäljningen. Men i dag ligger det laddbara på över 50 procent. Man ska inte subventionera någonting som redan fungerar på marknaden, och alla signaler pekar på att det kommer att fortsätta i den inriktningen.

− Vi tror att det är laddinfrastrukturen som är viktigare för att klara elektrifieringen. Då gäller det att ta bort hinder, men också att ge subventioner för att man ska installera laddinfrastruktur.

Hon utvecklar:

− Det är också så att vi stod bakom bonus-malus utifrån att det systemet ska gå ihop. Nu har ju regeringen skjutit till väldigt mycket mer pengar än vad de får in, och det har inte gått ihop. Tittar vi nu på 2023 så lägger regeringen in nästan sex miljarder, för att klara av de beställningarna som ligger i pipeline.

Varför behöver beslutet genomföras så snabbt?

–  Vi måste få ihop budgeten. Och vi ser att vi redan i år behöver vi skjuta till mer än vad den förra regeringen gjort, för att klara budgeten. Vi är ju mitt inne i en kris, och skulle vi fortsätta att hålla det uppe så skulle vi behöva betala ut ännu mer pengar. Vi måste se att det är viktigt att driva på klimatet, men det är också viktigt att vi har en budget som fungerar.

Vad händer om elbilsförsäljningen rasar. Kan ni omvärdera er ståndpunkt?

− Ja, det är ju det jag också sa i förra budgeten, när vi också där sa att vi måste fasa ut bonusen. Vi måste se hur påverkan blir. I varje förändring som gjorts så måste man hela tiden se hur marknaden förändras. Och då får man se vilken typ av åtgärder som behöver sättas in. Om det behövs mer för att hålla uppe försäljningen, eller vad det är som är orsaken.

Hon utvecklar:

− En av orsakerna kan också vara att elpriserna är väldigt höga. Det är en sådan sak som jag oroar mig för – att elpriserna är så höga att de sätter bromsar. Därför måste man ta reda på varför människor tvekar inför att köpa en elbil. Men med alla åtgärder som gjorts så ser vi ändå att försäljningen fortsätter att öka. När någonting säljer till 50 procent, då ska inte staten subventionera det längre.

Forrige artikel Oppositionens kritik: ”Politik för ökade fossilsubventioner” Oppositionens kritik: ”Politik för ökade fossilsubventioner” Næste artikel Svekdebatt för Mats Persson om folkbildningen – ”Hål i huvudet” Svekdebatt för Mats Persson om folkbildningen – ”Hål i huvudet”
Kritiken: Regeringen saknar krisinsikt

Kritiken: Regeringen saknar krisinsikt

Det blir ingen extra höjning av de generella statsbidragen till kommuner och regioner nästa år. ”Jag är lite fundersam när det gäller kommunernas investeringbehov”, säger Annika Wallenskog, SKR:s chefsekonom.