Granskningen av vuxenutbildningen ska växlas upp – kräver pengar

Skolinspektionen ska skala upp sin granskning av vuxenutbildningen. Men för det behöver myndigheten mer pengar. ”Det finns en hel del brister i vuxenutbildningen”, säger generaldirektör Helén Ängmo till Altinget. 

Skolinspektionen ska utveckla sin granskning av den kommunala vuxenutbildningen, enligt ett regeringsuppdrag. Men för det ser myndigheten ett ökat behov av pengar.

I budgetunderlaget för 2025–2027 föreslår Skolinspektionen 7 miljoner kronor extra 2025 för granskning av vuxenutbildning. För 2026 och 2027 vill myndigheten ha 10 respektive 12 miljoner kronor mer.

Helén Ängmo är generaldirektör för Skolinspektionen. 

– Vi ser att det här är ett omfattande och mycket viktigt område och att det faktiskt finns en hel del brister kring ambitionsnivån i vuxenutbildningen. Sedan är det också jätteviktigt att eleverna fullföljer sina studier så att de kommer ut på arbetsmarknaden. Vi vet ju att det är mycket avbrott i vuxenutbildningen, säger hon till Altinget. 

Hon fortsätter:

– Det är en väldigt viktig skolform för många vuxna och så avgörande för en god kompetensförsörjning. 

Skolinspektionen har i tidigare granskningar visat på kvalitetsproblem i vuxenutbildningen. Bland annat inom sfi, där elever inte ges lika möjligheter att lära sig svenska. 

{{toplink}}

Vuxenutbildningens komplexa system, där många aktörer ingår och flexibiliteten är stor, gör det svårt att skapa en överblick, menar Helén Ängmo. Det gör enligt henne inspektionen av utbildningsformen mer krävande än andra skolformer. 

– Om man jämför med gymnasieskolan till exempel så är det mycket mer reglerat vad man får göra och inte. I vuxenutbildningen är inte det lika reglerat och väldigt många verksamheter lägger ut på entreprenad. Samtidigt ligger ansvaret kvar hos kommunerna, säger hon. 

Myndigheten lyfter också svårigheterna med att hitta och riskbedöma de faktiska utbildningsanordnarna som ska granskas, då det saknas ett nationellt register. Även detta gör arbetet mer tidskrävande. 

Vad blir det för konsekvenser om ni inte får pengarna?

– Är det så att vi inte får de här medlen så kommer vi utöka ambitionen ändå genom tidigare medel som vi har fått. Så vi kommer ju fortsätta att göra satsningar på vuxenutbildningen, men vi tycker att det här skulle vara ett bra tillskott för att kunna leva upp till tillväxten i vuxenutbildningen generellt, säger Helén Ängmo. 

Vill se lagändringar

I budgetunderlaget pekar Skolinspektionen även på att man vill få ökad tillgång till polisens register för att bättre komma åt skolor med våldsbejakande extremism. Något som regeringen håller på att bereda, enligt skolminister Lotta Edholms (L) statssekreterare Erik Scheller. 

{{toplink}}

Myndigheten anser också att regeringen behöver ändra skollagen så att en ny ansökan om godkännande som huvudman ska krävas när en skola helt eller till stor del byter ägare samt när en huvudman ändrar eller flyttar sin verksamhet, vilket Altinget har rapporterat om tidigare. 

{{toplink}}

Forrige artikel Ny blixtremiss för ny förlängning av vattenkraftspaus Ny blixtremiss för ny förlängning av vattenkraftspaus Næste artikel Trendbrott: Färre unga går och röstar Trendbrott: Färre unga går och röstar
Så mycket får myndigheterna

Så mycket får myndigheterna

Kriminaliteten och säkerhetsläget präglar regeringens fokus i budgeten. Försvarsmakten, Polismyndigheten och Kriminalvården är de myndigheter som får mest.