Grupp under statsministern ska bana väg för försvaret

Regeringen vill förenkla reglerna för militära operationer. Det har också inrättats en arbetsgrupp under statsministern med uppdrag att undanröja hinder för försvaret. ”Ska vi få full effekt av de betydande försvarssatsningarna som görs, måste vi anpassa antal regler och förordningar”, säger Pål Jonson (M).

Regeringen har beslutat om en nationell plan för militär rörlighet. Det meddelade försvarsminister Pål Jonson (M) vid en pressträff efter torsdagens regeringssammanträde.

Syftet med planen är att förbättra förutsättningarna för storskaliga militära operationer, bland annat genom regelförenklingar på områden som moms, tull, transport av farligt gods. Men också rena infrastrukturfrågor.

– Det handlar om att snabbt flytta militära förmågor över gränserna i Europa, säger Pål Jonson när han ska förklara begreppet militär rörlighet.

Försvarsmakten får nu i uppdrag att med hög fart leverera förslag på åtgärder hur den nya nationella planen kan genomföras. Regeringen vill ha en delrapport redan den 1 november och en slutrapport två månader senare, den sista januari 2025.

Det är väldigt snabba puckar. Hur ska det funka? 

– Det här är en fråga som Försvarsmakten har arbetat med och som även vi arbetat med på nordisk grund, vi har arbetet med det inom Nato, vi har har arbetet med det inom EU. Så jag har gott hopp om att man kommer kunna lösa upp det här uppdraget, säger Pål Jonson till Altinget och fortsätter:

– Det är viktigt att se att det är Försvarsmakten som har huvudansvar, men man gör det i väldigt nära samverkan med MSB, med Kustbevakningen, Trafikverket, länsstyrelserna med flera.

Särskild grupp under Kristersson

Förutom arbetet med att förenkla för militära operationer, har regeringen också inrättat en tjänstemannagrupp med särskilt uppdrag att bana väg för försvaret. Arbetsgruppen är placerad ett snäpp över försvarsdepartementet: Hos statsministern på statsrådsberedningen. 

– Det är en grupp som kommer att arbeta med tillväxtbaserat försvar, med utmaningarna som finns. För några år sedan var det ont om pengar, men gott om tid. Ekvationen nu är kanske den omvända. Därför är det viktigt att undanröja olika typer av hinder för tillväxt. Det kan vara frågor som är kopplade till miljötillstånd, frågor kopplade till tillträde till svenskt territorium. Det kan handla om vissa typer av upphandlingsfrågor, säger Pål Jonson och fortsätter:

– För att vi ska få full effekt utav de betydande försvarssatsningarna som görs, måste vi också anpassa antal regler och förordningar. Vi har gett uppdrag till Försvarsmakten, FMV och Fortifikationsverket att arbeta med frågorna. Naturligtvis måste Regeringskansliet också göra sitt arbete.

Ett annat hinder: Miljöbalken 

En annan åtgärd från regeringen för att kratta manegen för det militära försvarets tillväxt är de förslag på tillfälliga lättnader – under fem års tid – i miljöbalken som lades fram veckan före midsommar. Försvarsmakten har länge och återkommande efterfrågat regeländringarna, de har också länge varit utlovade av försvarsministern, men har nu alltså till sist skickats ut på remiss från klimat- och näringslivsdepartementet som är det departement där frågan ligger.

Sista datum för remissen är den 4 oktober.

{{toplink}}

Forrige artikel Jonson (M): Försvarsberedningen ska få ny ordförande Jonson (M): Försvarsberedningen ska få ny ordförande Næste artikel Översyn av säkerhetsprövningar får mer tid Översyn av säkerhetsprövningar får mer tid
Så mycket får myndigheterna

Så mycket får myndigheterna

Kriminaliteten och säkerhetsläget präglar regeringens fokus i budgeten. Försvarsmakten, Polismyndigheten och Kriminalvården är de myndigheter som får mest.