"Gymnasielagen var en riktigt dålig lag – stå nu upp för anständigheten"

DEBATT. Den nya migrationspolitiken är på remiss. Ett antal hårt kämpande ungdomar hoppas att Sverige orkar stå för humana värderingar. Att genomföra lättnader i gymnasielagen måste vara en anständighetens skamgräns, skriver Individuell människohjälp.

Martin Nihlgård
Generalsekreterare, Individuell människohjälp (IM)


Hösten 2015 kom ett antal minderåriga flyktingar till Sverige. De sökte asyl – och vi tog emot dem med ett godtyckligt, oförutsägbart system.

Gymnasielagen var en riktigt dålig lag. Ett hafsverk med en lång rad svagheter, som pandemin har gjort extra tydliga. Men. Vi tog emot dem. Konstruerade en lag som de skulle följa, och de följde den så gott det gick.

”Broken promise land”

Nu, när pandemin i praktiken har gjort det omöjligt att leva upp till de redan tuffa reglerna ropar de populistiska krafterna ”Ut” med högre röster än någonsin. Anständigheten och humanismen flämtar efter andan. Sverige riskerar att bli ett ”Broken promise land”.

Det handlar om människor, enskilda individer, som slitit för att klara av sin gymnasieexamen, ofta under otroligt svåra förutsättningar. Många av dem utan kontaktnät i Sverige och utan föräldrar som stöd. Många utan vettigt boende som ger förutsättningar för att göra sina läxor och sova ordentligt. Många som plågas av minnena från kriget i landet de flydde ifrån.

En omöjlig utmaning

De som, trots urusla förutsättningar, har klarat av gymnasiet med godkända betyg förväntas nu, på sex månader, skaffa ett jobb. Och det ska vara en anställning som är garanterad i minst två år. Att lyckas med detta är även i vanliga fall en svår utmaning, som kräver både mycket ansträngning och rätt mycket tur. Nu, när tusentals arbetstillfällen har försvunnit, är chanserna minimala. Konkurrensen om de jobb som finns är stenhårda.

Riskerar utvisning

För de här ungdomarna betyder en avslagen ansökan inte bara att de missade en möjlighet till jobb – de riskerar utvisning. För en del av dem utvisning till ett land dit vi andra rekommenderas att absolut inte åka. För andra till ett land där de aldrig har varit, eller har någon anknytning.

Konsensus i den politiska diskussionen har förflyttats långt sedan 2015. Från "Öppna era hjärtan" till, i bästa fall, "Vi kan inte ta emot så många som vi skulle vilja”.

Eller handlar det om att vi inte vill ta emot så många som vi skulle kunna? Inte ens de som redan är här och försöker göra rätt för sig?

Stå upp för anständigheten

När remisstiden för migrationspolitiken gått ut, regeringen lägger en proposition och det är dags för skarpa beslut måste riksdagsledamöterna stå upp för anständigheten.

  • Sverige måste, åtminstone, utöka tiden för denna grupp att skaffa arbete.
  • Sverige måste, åtminstone, godkänna kortare arbetskontrakt än två år.

Och egentligen bör riksdagen redan i dag ge dessa ungdomar amnesti och permanenta uppehållstillstånd. Först då skulle skamfläcken på Sveriges rodnande kinder kunna sjunka undan i glömska.

Beslutskedja: Den framtida svenska migrationspolitiken

14/3
2019
27/3
2019
14/6
2019
30/8
2019
4/10
2019
17/10
2019
17/10
2019
18/10
2019
8/11
2019
29/6
2020
13/7
2020
16/7
2020
17/7
2020
15/9
2020
15/9
2020
15/9
2020
26/11
2020
4/12
2020
7/12
2020
7/12
2020
10/1
2021
8/4
2021
29/4
2021
2/5
2021
22/6
2021
23/6
2021

Forrige artikel Forskare: Stor risk att drabbas av samsjuklighet vid artros Forskare: Stor risk att drabbas av samsjuklighet vid artros Næste artikel Teknikföretagen: Sverige behöver en plan för EU-miljarder Teknikföretagen: Sverige behöver en plan för EU-miljarder
Kritiken: Regeringen saknar krisinsikt

Kritiken: Regeringen saknar krisinsikt

Det blir ingen extra höjning av de generella statsbidragen till kommuner och regioner nästa år. ”Jag är lite fundersam när det gäller kommunernas investeringbehov”, säger Annika Wallenskog, SKR:s chefsekonom.