Hård kritik mot regeringens styrning av Business Sweden
Varken en myndighet eller ett bolag. I en granskning som Riksrevisionen gjort kritiseras regeringens styrning av det exportfrämjande Business Sweden. Samtidigt konstateras en risk för att organisationen får otillåtet statsstöd.
I ett drygt decennium har Business Sweden arbetat för att främja svensk export och utländska investeringar i Sverige. Så sent som på tisdagen upprepade regeringen att organisationen även fortsatt ska bidra i omläggningen av biståndspolitiken under den så kallade reformagendan.
Organisationen styrs genom ett avtal mellan staten och näringslivet där privata intäkter, bland annat från konsultuppdrag, står för 40 procent av finansieringen. Statliga medel täcker resten. Men Business Sweden är inte en myndighet, inte heller ett statligt bolag. Det kritiserar Riksrevisionen i en granskning av regeringens styrning.
– Det är oklart hur Business Sweden fick den här verksamhetsformen. Den är helt oreglerad och det innebär att varken bestämmelser som ska hantera myndigheters ansvar tillämpas, eller någon lag som är anpassad för exempelvis aktiebolag, säger Katarina Magnusson, projektledare för granskningen.
Business Sweden behöver till exempel inte tillämpa offentlighets- och sekretesslagstiftningen eller förvaltningslagen i den statligt finansierade verksamheten, och Riksrevisionen konstaterar att regeringen inte heller tagit ställning till vilka principer som borde tillämpas.
– Regeringen och ägarna behöver aktivt ta ställning till detta och det har de inte gjort. Principerna som utgår från regeringsformen, om allas likhet inför lagen, opartiskhet och saklighet finns till för att offentliga medel ska användas på rätt sätt. Men Business Sweden tillämpar dem inte överhuvudtaget.
Är styrningen, som den ser ut i dag, förenlig med svensk lag?
– Så har vi inte hårdragit det, utan då krävs en slutgiltig juridisk bedömning. Vi har gjort bedömningen att Business Sweden sannolikt utför offentliga förvaltningsuppgifter, och då ska man tillämpa regeringsformens principer, säger Magnusson.
Liknar ett privat företag
Business Sweden styrs inte av regleringsbrev likt myndigheter, i stället skriver regeringen årliga riktlinjebrev som ska vägleda verksamheten. I stor utsträckning agerar och liknar Business Sweden ett privat företag, konstaterar Riksrevisionen i sin granskning.
– Man har ett tillväxtmål om att öka intäkterna, det är något som en myndighet inte brukar ha, säger Katarina Magnusson.
Business Sweden tar även regelbundet ut marginal på de projekt som är statligt finansierade och har under åren även sparat medel och hänvisat till praxis, trots att både riktlinjebreven och UD pekar på att pengarna ska användas under året. 2022 handlade det ackumulerat om 69 miljoner kronor för exportfrämjandet.
– Det här kan man inte göra om man är en myndighet. För vanliga myndigheter är det tydligt reglerat när pengarna ska förbrukas, men det är det inte här.
Risk för otillåtet statsstöd
Riksrevisionen ser även en risk för att stödet till Business Sweden inte är i enlighet med EU:s regler för statsstöd.
– Ja, Om man nu jämför med hur staten skulle ha bedrivit ett helägt statligt bolag så brukar man ställa upp avkastningskrav för den privata försäljningsverksamheten. Sen är Business Sweden också undantagna från inkomstskatt och behöver inte betala skatt på sina vinster, till skillnad från sina konkurrenter. Det två sakerna riskerar att utgöra otillåtet statsstöd, säger Katarina Magnusson.
Brister i redovisningen
Regeringens styrning brister i flera avseenden, konstaterar Riksrevisionen. Det handlar bland annat om att det saknas mål som kan följas upp och redovisningen av verksamhetens resultat bedöms otillräcklig för att styra verksamheten.
När redovisningen har presenterats i budgetpropositionen riskerar Business Sweden bidrag att överskattas, skriver Riksrevisionen, och fortsätter: ”Sammantaget innebär detta att riksdagen fått otillräckliga redogörelser för resultatet av Business Swedens verksamhet”.
– Det är viktigt att tillförsäkra viss nivå av insyn när det gäller denna typ av ganska omfattande statligt finansierade verksamheter, säger Magnusson.
Riksrevisionens kritik riktar sig framför allt mot regeringens styrning, men även Business Sweden rekommenderas bland annat att förbättra sina redovisningar.
I ett mejl till Altinget skriver Business Swedens presstjänt att de har tagit del av Riksrevisionens rapport och ”kommer fortsätta dialogen med våra ägare för att vidareutveckla Business Swedens arbete”.
När det gäller huruvida Business Sweden i stället borde drivas som en myndighet eller ett bolag vill Riksrevisionen inte själva ta ställning, utan rekommenderar regeringen att se över vilken verksamhetsform som är bäst lämpad.
– Om man bestämmer sig för att ha kvar nuvarande verksamhetsform så måste man ändå fundera på hur man vill utveckla styrningen, säger Magnusson.
– I slutändan kan det finnas en risk att man inte får ut det mesta möjliga för de statliga medlen, att det inte blir tillräckligt effektivt.
Regeringen avser att återkomma med en skrivelse om Riksrevisionens rapport i april.
Altinget har sökt utrikesminister Tobias Billström.
Nytt hamnsamarbete ska stoppa kokainflöden till EU
Turkiets parlament röstade ja till Sveriges Natoansökan
