Här är kommunen med högst skulder

Skulderna blir allt större i många kommuner, samtidigt som skillnaden är stor mellan olika kommuner. Värst till ligger Strömstad. 

Den totala skulden för Sveriges kommuner ökade med 52 miljarder kronor under 2018, visar Kommuninvests rapport Den kommunala låneskulden. Det kan man jämföra med 2017, då ökningen låg på 27 miljoner. Samtidigt bedömer Kommuninvest att skuldsättningen kommer fortsätta öka. 

Den kommande lågkonjunkturen och den åldrande befolkningen pekas ut som orsaker till att skulderna ökar. Dessutom finns stora renoverings- och byggnadsbehov när byggnader slits och befolkningen ökar. Samtidigt är skillnaden stor mellan olika kommuner. 

Lidingö har lägst skuld 

Den kommun som har högst skulder per invånare är Strömstads kommun. Deras låneskuld är 112 405 kronor per invånare, att jämföra med rikssnittets 64 165 kronor per invånare. 

Lägst skuld har i stället Lidingö kommun, med en låneskuld på 0 kronor per invånare. 

Kommuner med högst skulder

  • Strömstad (112 405 kronor per invånare)
  • Trollhättan (110 220 kronor per invånare)
  • Linköping (106 282 kronor per invånare)
  • Skellefteå (106 062 kronor per invånare)
  • Örebro (102 746 kronor per invånare)
  • Kumla (100 143 kronor per invånare)
  • Nybro (92 726 kronor per invånare)
  • Gnesta (92 369 kronor per invånare)
  • Sundsvall (91 582 kronor per invånare)
  • Hammarö (90 880 kronor per invånare)

Kommuner med lägst skulder

  • Lidingö (0 kronor per invånare)
  • Fagersta (6174 kronor per invånare)
  • Strömsund (7007 kronor per invånare)
  • Markaryd (7392 kronor per invånare)
  • Robertsfors (9422 kronor per invånare)
  • Skinnskatteberg (9647 kronor per invånare)
  • Nacka (9686 kronor per invånare)
  • Solna (13 177 kronor per invånare)
  • Salem (13 260 kronor per invånare)
Forrige artikel Telias ordförande får sparken Næste artikel Förundersökning mot tidigare M-topp läggs ner
Kritiken: Regeringen saknar krisinsikt

Kritiken: Regeringen saknar krisinsikt

Det blir ingen extra höjning av de generella statsbidragen till kommuner och regioner nästa år. ”Jag är lite fundersam när det gäller kommunernas investeringbehov”, säger Annika Wallenskog, SKR:s chefsekonom.