Havs- och vattenmyndigheten kallas till riksdagen för att förklara ålförslag
(Foto: Björn Larsson Rosvall / TT )
S och V ansluter till MP:s uppmaning och begär att Havs- och vattenmyndigheten kommer till riksdagens miljö- och jordbruksutskott. Partierna vill ha svar på varför myndigheten lägger en förlängning av ålfiskestoppet när det fiskas som minst.
På tisdagen beslutade miljö- och jordbruksutskottet att kalla Havs- och vattenmyndigheten, Hav, till utskottet för att redogöra för sin bedömning av förlängningen av ålfiskestoppet.
– Vi har beslutat att bjuda in Hav för att de ska berätta hur de bedömer att vi lever upp till våra EU-rättsliga åtaganden vad gäller ål, säger Emma Nohrén (MP), ordförande i utskottet, till DN.
Myndighetens förslag till ålfiskestopp utvidgar det tidigare stoppet från oktober-december till att också gälla januari till mars 2024. Men de tre senare månaderna sker inget fiske, vilket har fått kritiker att reagera.
Hos Hav anser dock utredaren Sofia Brockmark att förslaget följer det slutliga regelverkets riktlinjer och att både jurister på Havs- och vattenmyndigheten och Regeringskansliet har granskat och godkänt expertmyndighetens uttolkning av EU-bestämmelserna.
– Enligt EU:s bestämmelser ska medlemsländerna vid val av period inte bara ta hänsyn till ålens vandring utan även beakta målen i EU:s ålförordning och genomförandet av de nationella ålförvaltningsplanerna. Även om det knappt sker något fiske under perioden så visar ändå vår bedömning, som utgår från märkning, att det pågår en vandring under januari-februari, sade Brockmark till Altinget i måndags.
”Riskerar mer detaljreglering”
Myndighetens förslag är nu ute på remiss, men de flesta aktörer, bland andra Jordbruksverket och Svenska Insjöfiskarenas Centralförbund, har inte hunnit inkomma med ett svar.
Ålakustens kulturarvsförening pekar dock i sitt uppskattande remissvar på en utvärdering av SLU från 2021, som visar på att fiskets inverkan på ålbeståndet minskat kraftigt, och att ostkustfiskets påverkan numera ligger nere på enstaka procent.
”Ålfisket längs Ålakusten är således – liksom hela det svenska östersjöfisket efter ål – ett långsiktigt hållbart fiske” skriver föreningen och tillägger:
”Ålfisket har således genomgått en dramatisk nedbantning. Att i det läget slå ut det kvarvarande ålfisket framstår som helt orimligt - detta särskilt i beaktande av att det handlar om ett långsiktigt hållbart fiske. HaV:s förslag är alltså mycket välgrundat.”
{{toplink}}
En av de andra aktörer som hunnit svara, håller dock inte tillbaka på kritiken. Östersjöcentrum vid Stockholms universitet skriver bland annat att de finner myndighetens agerande ”anmärkningsvärt ur artbevarandesynpunkt och att det innebär ett åsidosättande av förvaltningsmyndighetens mandat att verka för ett hållbart nyttjande av förnybara resurser.”
Omvärldsanalytikern vid Östersjöcentrum, Charles Berkow, som bland annat arbetat åt miljörörelsen och som politisk sakkunnig hos klimat- och miljöministern Åsa Romson (MP), ser vissa risker med det svenska agerandet.
– I EU finns en strukturell spänning mellan detaljstyrning från Bryssel och flexibilitet för att nå målen på ett mer pragmatiskt sätt, anpassat till nationella förhållanden. Ju mer medlemsstaterna missbrukar flexibiliteten och avviker från intentionerna, desto större risk för oönskad detaljstyrning från Bryssel, säger Berkow till Altinget.
”Hoppas det sker i närtid”
När myndigheten ska komma till utskottet är ännu inte klart, rapporterar DN.
– Vi hoppas att det sker i närtid och att vi kan få svar på hur man har tänkt och varför han har gjort så här om det är på eget bevåg eller om det är från regeringen att man ska ha minsta möjliga ansträngning för att bevara ålen, säger Emma Nohrén.
{{toplink}}
Fem områden i fokus när M ska politikutveckla
Muharrem Demirok är Centerpartiets nya partiledare
