Höga trösklar till folkligt inflytande i EU
DEMOKRATI. Det som skulle bli reformen för folkligt inflytande i EU har hittills inte varit någon jätteframgång. Nu höjs röster i EU-parlamentet för att rätta till de brister som finns och uppfylla löftet om att involvera medborgarna i politiken.
Hur medborgarna ska kunna påverka politiken är något EU:s politiker har funderat på länge – allt för att komma till rätta med kritiken om EU:s demokratiska underskott. Med Lissabonfördraget föddes tankar om medborgarinitiativet. Grundtanken är att en miljon medborgare från olika EU-länder ska kunna uppmana EU-kommissionen att lägga fram ett lagförslag, men då krävs att det gäller en fråga som kommissionen har rätt att besluta om. De mer detaljerade reglerna kring detta finns i en EU-förordning som började gälla den 1 april 2012.
Ingen lagändring
Under de tre och ett halvt år som möjligheten har funnits har ett femtiotal kampanjer organiserats för att påverka EU:s lagstiftare. Av dessa har 31 initiativ registrerats av kommissionen för att de uppfyller de krav som ställs för att få starta initiativet. Men bara tre av dem har nått sista fasen – att EU-kommissionen har vidtagit en åtgärd. Det innebär i praktiken att kommissionen har gett ett svar på vad den har gjort och vad den tänker göra i den fråga som initiativet gäller. Men inget av de tre initiativen har resulterat i någon ändring i EU:s lagar.
– Detta måste ses som ett hundraprocentigt misslyckande, sade György Schöpflin, EU-parlamentsledamot från den konservativa EPP-gruppen, vid en debatt under den pågående sessionen i Strasbourg. Schöpflin är ansvarig för EU-parlamentets rapport om medborgarinitiativet.
Byråkrati
Antalet nya initiativ har blivit färre och det ser EU-parlamentarikerna som en effekt av att kraven är för höga och systemet för krångligt och byråkratiskt.
– Det handlar om att ta itu med dessa brister och att uppmana kommissionen att svara på medborgarnas röst med större flexibilitet än hittills, sade György Schöpflin.
Men det finns inte någon skyldighet för EU-kommissionen att ta fram ett lagförslag och det hänger samman med att kommissionens ensamrätt på initiativ till nya lagar måste behållas. Syftet med reformen är att involvera medborgarna i en politisk dialog, inte att de ska ta över EU:s beslutsprocess. Om kommissionen kommer fram till inget ska ske med initiativet måste den dock motivera varför.
Kommissionen redo
Från kommissionens håll är man redo att göra ändringar i reglerna kring medborgarinitiativet för att göra det enklare att använda, enligt EU-kommissionens vice ordförande Frans Timmermans. Han pekar på att det finns en stor potential i medborgarinitiativet och att det är för tidigt att avfärda det.
– Det är alldeles för lätt att efter en relativt kort tidsperiod avvisa det, eftersom det är inte vad man vill att det ska vara. Men diskvalificera inte medborgarinitiativet innan vi har gjort allt vi kan för att få det att fungera bättre, sade Timmermans i debatten.
Sänkt ålder
I ett förslag till resolution som EU-parlamentet ska ta ställning till under onsdagen uppmanas EU-institutioner och medlemsländerna om en rad åtgärder till förbättringar. Kommissionen bör ändra reglerna så att åldern för att få delta i ett medborgarinitiativ sänks från 18 till 16 år och kopplingen till att man ska ha rösträtt i EU-valet slopas.
Dessutom måste såväl EU-institutionerna som medlemsländernas nationella parlament bli bättre på att informera om möjligheterna att påverka politiken. Möjligheten att ge juridiska råd till dem som vill starta ett initiativ ska bli bättre för att garantera att frågan verkligen faller inom EU-kommissionens domäner. Och insamling av namn via internet ska förenklas.
