Högersidan enade – avslår regeringens förslag på lagändring

Av Miranda Olsson | 6 oktober 2022 kl. 4:00 | Skriv ut

I en gemensam följdmotion föreslår M, SD, KD och L att riksdagen avslår den skärpning i hälso- och sjukvårdslagen som S-regeringen velat se för avtal med de privata vårdgivare som även bedriver privatfinansierad vård.

Nästan inget har kommit ut från de förhandlingar som pågår för att få en ny regering på plats. Men parallellt inleds riksdagsåret och så även arbetet i de nyvalda utskotten där frågor som satts på paus under sommaruppehållet nu åter tas upp igen.

En sådan fråga är de omdiskuterade förslag som regeringen lade fram i juni, efter den utredning om privata sjukvårdsförsäkringar som kom förra hösten.

– Syftet är att öka den demokratiska kontrollen i hälso- och sjukvården för att behovet, inte köpkraften, ska avgöra vem som får vård först, sade avgående socialminister Lena Hallengren då propositionen Ökad kontroll i hälso- och sjukvården presenterades.

Regeringen föreslog bland annat ett tillägg i hälso- och sjukvårdslagen att det i avtal mellan regionen och den privata aktör som också bedriver privatfinansierad vård ska framgå ”hur det ska säkerställas att vårdgivarens övriga uppdrag inte negativt påverkar utförandet av de uppgifter som har lämnats över av regionen”.

Men lagändringen stoppas alltså nu av de fyra partierna i Ulf Kristerssons regeringsunderlag.

Enade om avslag

I en första gemensam följdmotion föreslår de förhandlande partierna på högersidan att riksdagen ska avslå S-regeringens förslag.

Det framkommer inte i utredningen om reglering av privata sjukförsäkringar att det finns ett behov av en sådan lagändring som regeringen föreslår, skriver M, SD, KD och L, och fortsätter:

”Den här socialdemokratiska regeringens uttalade ambition har varit att omöjliggöra för privata vårdgivare att såväl hjälpa regionerna att kapa och korta vårdköerna som att kunna tillgodose alla hundratusentals människor som tecknat en sjukvårdsförsäkring”.

Socialutskottets ordförande Acko Ankarberg Johansson (KD) har tidigare beskrivit partiets inställning till propositionen:

– Vi ser inte privata sjukvårdsförsäkringar som en lösning. Utan som ett symptom på att vi inte lyckas tillräckligt väl inom den gemensamt finansierade sjukvården. Vår fokus är inte att börja med att förbjuda vård, utan att göra den gemensamt finansierade sjukvården bättre och tillgänglig för människor. Det är där vi lägger energi, engagemang och pengar, sade hon i slutet av augusti till Altinget.

Högerpartierna hänvisar även till Lagrådets yttrande om propositionen, men ställer sig däremot bakom föreslagna bestämmelser om anmälan till vårdgivarregistret och rehabiliterande insatser som en del av primärvårdens grunduppdrag.

Även C yrkar på avslag

Inte heller Centerpartiet vill att ändringen i hälso- och sjukvårdslagen om regionernas avtal med privata vårdgivare genomförs. I stället skriver partiet i sin följdmotion att förslagets konsekvenser skulle innebära att ”fler patienter står längre i offentligt finansierade köer”.

Anders W Jonsson är partiets sjukvårdspolitiska talesperson:

– Förslaget är en valpamflett från den socialdemokratiska regeringens sida. Varje gång det här förslaget har lagts, både 2002 och 2006, har vi yrkat på avslag, säger han till Altinget.

– I det här läget behöver vi ha så många operationer som möjligt och att då fatta ett beslut som innebär att vi kommer få mindre sjukvård producerad, bara det är ett skäl att säga nej.

”Ett steg i rätt riktning”

Vänsterpartiet anser att regeringens förslag i huvudsak är ett steg i rätt riktning men anser samtidigt att förslaget riskerar att få bristande effekt i praktiken och hänvisar bland annat till Inspektionen för vård och omsorgs remissvar.

Risken för att patienter påverkas negativt när privata vårdgivare också erbjuder vård till dem med privata sjukvårdsförsäkringar bör även tas på största allvar, anser V som pekar på att det strider mot lagstiftningen om inte vård ges efter behov.

”Vänsterpartiet anser att detta inte går att lösa genom att öka kontrollen av regionens avtal med privata vårdgivare, eftersom grundtanken med privata sjukvårdsförsäkringar är att kringgå HSL och få vård snabbare än vad de medicinska behoven ger rätt till”, skriver Karin Rågsjö (V) med partikollegor i följdmotionen.

– De vårdcentraler som har avtal med regionerna kan inte också ha de här privata patienterna, det är jag helt för att de inte ska ha. Då blir det verkligen undanträngningseffekter. Om jag har en försäkring, då vill jag ha en snabb tid, annars ringer jag mitt försäkringsbolag. Så ser det ut då, sade Rågsjö när Altinget pratade med henne för några veckor sedan.

Till skillnad från de andra partier som yrkar på avslag föreslår V att regeringen återkommer med nya förslag, bland annat om att regioner inte ska kunna ingå avtal med de privata vårdgivare som också tar emot patienter med privata sjukvårdsförsäkringar.

V vill även plocka upp ett av utredningens förslag om att regionens egen hälso- och sjukvård ”enbart får finansieras med offentliga medel om inte annat följer av lag”.

Beslutskedja: Begränsning av privata sjukvårdsförsäkringars påverkan på offentligt finansierad hälso- och sjukvård

Risker med gräddfiler i vårdköerna ska utredas – igen

KÖPKRAFT. Regeringen har tillsatt en snabbutredning om riskerna med att patienter med privat sjukvårdsförsäkring får v&#…