Högre avgift hos statliga Lantmäteriet enligt ny rapport
De statliga Lantmäteriet fakturerar i snitt mer för en förrättning vid privat bostadsbyggande än vad de de kommunala lantmäterierna gör, enligt en ny rapport från riksdagens utredningstjänst. Samtidigt visar rapporten på något kortare handläggningstider hos staten.
I snitt ligger kostnaden för förrättningar av privat bostadsbyggande hos det statliga Lantmäteriet på 69 443 kronor. Att jämföra med 61 512 för de 40 kommunala lantmäterier som finns i landet. Det visar en ny rapport från riksdagens utredningstjänst.
– Det visar att Lantmäteriet, som är en viktig del av samhällsbyggnadsprocessen, måste förbättra sitt arbete kraftigt, säger Lars Beckman (M), ledamot i civilutskottet, som beställt utredningen.
Han tycker att det är anmärkningsvärt att det statliga lantmäteriets avgifter är högre och lyfter också den kritik som Riksrevisionen riktade i en rapport 2022 där de konstaterar att lantmäteriets taxa skulle behöva förenklas och bli mer förutsägbara.
– Det är något som Lantmäteriet måste arbeta mycket hårdare och effektivare med, säger Lars Beckman.
Rapporten från riksdagens utredningstjänst visar samtidigt att handläggningstiden för att utreda och genomföra en lantmäteriförrättning om en privatperson ska bygga ett bostadshus är kortare för det statliga Lantmäteriet. Där ligger medianhandläggningstiden på 33 veckor, medan de kommunala lantmäterimyndigheterna landar på motsvarande 40 veckor.
Handläggningstiderna är något som Lantmäteriet får återkommande kritik för och Lars Bäckman tycker att de bör vara betydligt kortare överlag.
– Det är klart att man kan inte ha en sån här viktig verksamhet som dras med sån här ineffektivitet, säger han.
Brottas med utmaningar
Jimmi Mohlin, verksamhetsstrateg vid Lantmäteriet, instämmer i att Lantmäteriet behöver bli mer effektiva.
– Det är vår linje också att vi vill bli effektivare och att vi vill korta handläggningstiderna. Det finns inget självändamål i att ha långa handläggningstider, utan tvärtom. Vi är inne på samma spår här, säger han till Altinget.
Men samtidigt ser han att det finns stora utmaningar för verksamheten som gör att förbättringarna inte går så fort som de skulle önska.
– De två väldigt stora och viktiga frågorna är kompetensfrågan och att vi får till bättre lagstiftning som stödjer effektivisering av verksamheten, säger han.
När det gäller kompetensen handlar det om att rekrytera och behålla mätningsingenjörer men framförallt lantmätare.
– Det är ju personer som är väldigt attraktiva och som kanske går mellan olika delar av branschen. I vår roll så krävs det dessutom ganska mycket erfarenhet för att bli effektiv och då behöver man behålla personerna ganska länge för att det ska fungera bra.
När det gäller behov av ny lagstiftning är en av de viktiga införanden som Lantmäteriet vill se koordinatbestämda fastighetsgränser. Något de efterfrågat i sex år men som först förra året ledde till en utredning. Den andra ändringen de vill se är att få till elektroniska överlåtelsehandlingar.
De två åtgärderna skulle enligt Jimmi Mohlin vara avgörande för att kunna få till en effektivisering av arbetet inom Lantmäteriet.
{{toplink}}
”En kulturfråga”
Lars Beckman tror å sin sida att en del av problemet handlar om en kultur och att det behövs en annan inställning i organisationen för att komma tillrätta med ineffektiviteten. Här håller Jimmi Mohlin däremot inte med.
– Nej, jag tänker att vi även där strävar efter att bli så effektiva som möjligt. De stora utmaningarna jag ser är kompetensbristen och att få en lagstiftning som stödjer effektivisering i fastighetsbildningsverksamheten. Jag kan inte se att det beror på någon kultur utan det är i första hand de här utmaningarna som vi står inför och som man behöver jobba med, säger han.
När det gäller skillnaderna i avgifter för det statliga Lantmäteriet och de kommunala tror Jimmi Mohlin att det skulle kunna handla om att kompetensbristen påverkar mer eller mindre på olika håll och att man har olika arbetssätt i olika organisationer.
– Men exakt vad det beror på att det skiljer, det kan jag inte svara på. Det kräver en djupare analys.
Vill se mer kommunal regi
Lars Beckman tycker generellt att fler kommuner borde ges möjlighet att driva lantmäteri i egen regi.
– Jag möter frustrerade kommunpolitiker som säger att vi är beroende av staten för samhällsutveckling i vår kommun, men staten levererar ju inte.
Men finns det inte en effektivitet i att samla liknande uppgifter i en myndighet?
– Jo, det kan man ju tycka. Men problemet är att det inte fungerar.
Den senaste kommunala lantmäterimyndigheten inrättades i Eskilstuna förra året. Men när Ljusdals kommun ansökte om att få starta lantmäteri fick de avslag från regeringen. Något som Lars Beckman beklagar.
Vad säger du då till dina partikollegor i regeringen om att de avslog ansökan?
– Frågan är snarare - vad säger du till regeringen? Bostadsministern är ju kristdemokrat, så vi är ju inte partikollegor. Men från moderaterna har vi sagt att vi gärna ser att man ska öppna upp för kommunala lantmäterimyndigheter och jag vet att regeringen håller på att titta på den frågan.
Beslutskedja: En bättre organisering av fastighetsbildningsverksamheten
De statliga Lantmäteriet fakturerar i snitt mer för en förrättning vid privat bostadsbyggande än vad de de kommunala l…
Läs mer2024
Regeringen har tillsatt en utredning.
Läs mer2024
Lantmäteriet har fått kritik för långa handläggningstider och för orimliga och svårtolkade avgifter. Nu ge…
Läs mer2024
Sista datum för utredaren att redovisa uppdraget.
Kommittédirektiv (PDF)2025
Nattmangling väntar i EU-förhandlingarna om hälsodata
Tidö hann inte snacka – företagsansvarslag passerade ändå
