I skuggan av det brasilianska valet – EU tar fram regelverk mot skogsskövling
(Foto: Edmar Barros / AP/TT)
Samtidigt som det finns bred enighet om ambitionen att ställa om skogsbruk till jordbruk i Norden för att producera mer livsmedel, råder det lika bred enighet kring att inte göra detsamma i Amazonas. Men om alla ska behandlas lika, var ska då gränsen dras? Bryssel försöker nu mejsla fram ett svar på frågan.
Avskogningsförordningen, som till viss del kommer som en reaktion på Jair Bolsonaros valvinst i Brasilien år 2018, har tagit sina första steg i den avslutande slutförhandlingen.
Lagen syftar till att minska konsekvenserna av den europeiska konsumtionens påverkan på skogsskövlingen, som uppskattas bidra till minst tio procent av den globala avskogningen. Lagen är samtidigt tänkt att bli ett svar på de löften som EU ställt upp på globalt om att stoppa avskogningen senast 2030.
Upplägget bygger på att ställa krav på alla leverantörer att intyga att deras produkter – först och främst från nötkött, kakao, kaffe, palmolja, soja och trädprodukter – inte kommer från mark som avverkats för att ställas om till andra ändamål.
Kommer att prövas i WTO
Men lagstiftarna har inte den lättaste förhandlingen framför sig, då det inte bara är så att lagstiftarna står långt ifrån varandra, utan lagen väntas även stöta på patrull hos handelspartners.
– Alla räknar med att den kommer att utmanas i WTO, säger en förhandlare, mot löfte av anonymitet.
En av de främsta kritikerna återfinns också i den nuvarande ledningen i Brasilien. Men frågan är om tonläget kommer att förändras framöver. I den första valomgången i Brasilien gick vänsterledaren Luiz Inacio ”Lula” da Silva vinnande ur striden, men högernationalisten Jair Bolsonaro gjorde ett oväntat starkt val.
Mot bakgrund om att Bolsonaro uttryckt uppskattning för militärkupper, samtidigt som det kommer larmrapporter om att Amazonas håller på att kollapsa, ökar pressen ytterligare på EU-förhandlarna.
Definitioner första stridsfrågan
I förra veckan hölls de första mötena i slutförhandlingen. Där blev det än en gång tydligt hur långt ifrån varandra parterna står redan i det första kapitlet i den planerade lagen. Svårigheterna handlar om att enas om vad olika begrepp som "avskogning" faktiskt betyder.
– Det kan därför vara bra att stå så nära som möjligt till de gemensamma språkbruk som används inom FN-systemet och FAO, då det samtidigt finns gemensamma löften om att just stoppa avskogningen, fortsätter en förhandlare.
Senare i förhandlingen återfinns ytterligare svåra gränsdragningar. En av dem rör hur man ska sätta upp en tidpunkt för när kravet på att skogar inte får ställas om till andra ändamål ska träda in. Parterna står här inte långt ifrån varandra, utan föreslår inledningsvis 2019, 2020, respektive 2021 som gränsår. Men för vissa medlemsländer – bland andra Sverige – finns ambitioner att också återställa jordbruksmarker som växt igen till att börja odla livsmedel igen.
– Vi har samtidigt också stöd inom den gemensamma jordbrukspolitiken för att ställa om från skogs- till jordbruk, vilket gör att vi kan sända ut motstridiga budskap, påpekar en förhandlare.
Dubbla deadlines?
I EU-parlamentet drev bland andra C-ledamoten Emma Wiesner här en alternativ linje, där mark som övergått från jord- till skogsbruk inom en viss tidsram också ska kunna konverteras tillbaka.
– Visst. Det kan gå med dubbla stoppdatum. Men då behöver du sätta en gränsdragning som du har goda skäl för att dra. Och var ska den då gå, utan att stöta på patrull i resten av världen, säger en förhandlare.
Frågan om att stoppa importen av produkter relaterade till skogsskövling på grund av avskogningsmålen är bara en del i det politiska pusslet. Regelverket anses också vara en förutsättning för att handelsavtalet med fem länder i Latinamerika, Mercosur, ska kunna godkännas i bland annat det franska parlamentet.
– Det är många fall där det inte finns ett rätt och fel här, utan där det handlar om avvägningar mellan både goda och svåra konsekvenser, säger en förhandlare.
Oro för svenskarna
Förhoppningen är att förhandlingarna ska kunna slutföras under det tjeckiska ordförandeskapet. Inte bara hos tjeckerna, utan också från många andra medlemslandsrepresentanter.
– Många är väldigt oroade inför hur Sverige kommer att hantera den här frågan, säger en förhandlare.
Orsaken är främst den kritiska linje som intagits från svenskt håll i ministerrådet, där man från svenskt perspektiv framför allt är oroade för den påverkan som regelverket kan ha på både svenskt skogs- och jordbruk.
Tajt deadline
Att förhandlingarna ska bli klara innan Sverige tar över anses dock högst otroligt. Det kan också vara viktigt att ha is i magen, menar en förhandlare.
– Det är ändå förhoppningen, att när vi sitter med alla experter så kan vi hitta nya vägar och lösningar. Det är därför det kan ta så lång tid. För när vi väl hittar ett problem som vi inte tänkt på tidigare, så får alla tänka till kring hur man ska lösa det, säger en politisk tjänsteman och fortsätter:
– Även om det är viktigt att det går fort och kommer på plats, så är det viktigare att det tar den tid det tar och att det faktiskt blir så bra som möjligt. För världens ögon är på oss här, och det kommer nog vara andra länder som kommer att göra liknande lagstiftningar, så det är viktigt att det blir bra.
Kulturministern öppnade Altinget i Norge
Kommunpolitiker: Låt fritidshusägare betala full fastighetsavgift
