ID-kontroller efter nyår ska ge färre asylsökande

GRÄNSER. Regeringen går nu vidare med det omstridda förslaget att införa ID-kontroller på tåg, bussar och färjor till Sverige. Kontrollerna kommer att starta den 4 januari nästa år, vilket är senare än tidigare planerat.

Syftet med ID-kontrollerna är att få färre asylsökande till Sverige, men också att få kontroll över vem som tar sig in i landet. Enligt regeringen är mottagningen satt under hård press då asylströmmarna har ökat kraftigt i höst och över 80 000 personer har sökt asyl de senaste månaderna. Det innebär också påfrestning på stora delar av samhället. Slutsatsen från regeringen är att det är mer än vad Sverige klarar av och den kommande våren får inte utvecklas på samma sätt som hösten, enligt justitie- och migrationsminister Morgan Johansson (S).

– Vi måste få ner antalet asylsökande och få människor att söka asyl i andra länder. ID-kontroller är ett sätt att åstadkomma detta, sade Morgan Johansson på en pressträff.

Regeringen får besluta

Propositionen från regeringen innebär att en ny lag införs som ger regeringen en möjlighet att i vissa fall besluta om ID-kontroller på tåg, bussar och färjor till Sverige för att upprätthålla lag och ordning eller skydda nationell säkerhet. Lagen ger även regeringen en befogenhet att besluta om sanktionsavgifter för att garantera att transportföretag utför kontrollerna. Om regeringen beslutar om ID-kontroller får de gälla högst sex månader åt gången. Nya kontroller kan införas först två veckor efter att de tidigare kontrollerna upphört.

Riksdagen får mycket kort tid på sig att behandla förslaget, regeringen vill att motionstiden ska vara en enda dag. Lagen ska träda i kraft redan den 21 december och gälla tillfälligt i tre år.

Men de praktiska kontrollerna kommer inte att starta förrän efter jul- och nyårshelgen – den 4 januari 2016. Skälet är att de transportföretag som berörs måste få tid att förbereda sig och att regeringen måste besluta om de förordningar om anger detaljerna kring kontrollerna.

De blir trafikbolagen som ska vara ansvariga för kontroller och om de inte sköter dessa på rätt sätt kan de drabbas av sanktionsavgifter. Storleken på avgifterna bestämmer regeringen senare i en förordning.

Måste ha legitimation

Effekten av kontrollerna blir att den som saknar giltig legitimation med foto inte får stiga på tåget, bussen eller färjan för att sig till Sverige. Kritiker i bland annat Centern och Vänsterpartiet anser att det urholkar asylrätten.

I måndag avstyrkte Lagrådet regeringens förslag, som ursprungligen även innehöll en möjlighet att kunna stänga Öresundsbron i en nödsituation. Men i går backade regeringen från förslaget att kunna stänga vägförbindelser till andra länder då det inte fanns tillräckligt stöd för det i riksdagen. När det gäller förslaget att ge regeringen rätt att besluta om ID-kontroller finns det dock stöd från Moderaterna, Liberalerna och Kristdemokraterna.

I nuläget är det inte aktuell att fram ett nytt förslag för att ge regeringen rätt att på egen hand stänga vägar och broar från andra länder. Och enligt Morgan Johansson finns inget behov av sådana åtgärder just nu. Han underströk att det viktigaste är att få ID-kontrollerna på plats.

"Det blir besvärligt"

Migrationsminister var tydlig med att ID-kontrollerna kommer att innebära stora praktiska problem för de som reser mellan Sverige och Danmark och att resorna kommer att ta längre tid.

– Det kommer att bli besvärligt, men det ska vägas mot alternativet om vi inte agera. Då får vi värre problem under våren, sade Johansson.

Han pekade på att ett problem har varit att Danmark låtit människor på flykt passera igenom landet utan att identiteten kontrollerats.

– Om Danmark hade haft inre gränskontroller hade problemet inte uppstått, sade Johansson.

Forrige artikel EU basen för svensk terrorkamp Næste artikel Tobé: Misstag att inte agera tidigare
Kritiken: Regeringen saknar krisinsikt

Kritiken: Regeringen saknar krisinsikt

Det blir ingen extra höjning av de generella statsbidragen till kommuner och regioner nästa år. ”Jag är lite fundersam när det gäller kommunernas investeringbehov”, säger Annika Wallenskog, SKR:s chefsekonom.