Internationella aktörer drivande bakom LVU-kampanjen
En perfekt storm. Så beskriver terrorforskare Magnus Ranstorp desinformationskampanjen mot svensk socialtjänst. Den i kombination med koranbränningarna har ökat hotbilden mot Sverige.
I en ny rapport från Centrum för totalförsvar och samhällets säkerhet (CTSS) vid Försvarshögskolan har Magnus Ranstorp och analytiker Linda Ahlerup analyserat desinformationskampanjen mot socialtjänsten och Lagen om vård av unga, LVU. Rapporten är gjord på uppdrag av Myndigheten för psykologiskt försvar.
I rapporten pekar de ut flera internationella muslimska predikanter och sociala medier-aktörer som drivande, framförallt den egyptiske bloggaren Moustafa El-Sharqawy, mer känd som Shuoun Islamiya. Det är hans publicering i början av förra året som gör att protesterna blir virala och som mynnar ut en kampanj som beskriv som den största Sverige träffats av.
– Han börjar brainstorma om att socialtjänsten kidnappar barn. Hans plattform blir en trampolin, säger Magnus Ranstorp.
Nyans tydlig aktör
Även partiet Nyans har varit drivande och har bland annat livesänt på sin Facebook-sida från en demonstration i Göteborg, enligt rapporten.
Forskarna betonar att kampanjen har sitt ursprung i en sedan länge känd misstro mot myndigheter, och att den svenska proteströrelsen med demonstrationer utanför socialkontor hänger ihop med de internationella publiceringarna. Proteströrelsen i Sverige fick kontakt med internationella aktörer, som redan skannade nätet efter material att använda.
– Det blev en perfekt storm. De kulturella och religiösa krockarna blir allt större, säger Magnus Ranstorp till Altinget.
Ökad kulturell kunskap
Demonstrationerna började 2021 och kampanjen har sedan fortsatt. Magnus Ranstorp säger att hade inte Rysslands krig i Ukraina kommit så hade kampanjen troligen intensifierats. Samtidigt har kampanjen i kombination med koranbränningarna ökat hotbilden mot Sverige.
Rapportens tidsperiod tar slut 1 december 2022, vilket innebär att eventuella effekter av de regeringsuppdrag som kom i februari i syfte att motverka kampanjen inte finns med i analysen.
– Men vi identifierar ju att man måste stärka kunskapen om kulturella och religiösa dimensioner. Vad de här aktörerna vill är att positionera sig som en tredje part, att förhandla fram alternativa lösningar till LVU, säger Magnus Ranstorp.
Identifiera samhällsaktörer
Han tror att det krävs utökade uppdrag på lång sikt, men också att myndigheterna närvaro ökar i utsatta områden, inte bara socialtjänst och polis.
– Andra myndigheter måste flytta in i de här områdena och möta medborgarna och prata om deras oro. Det finns en risk att man bara lägger allting på kulturtolkar.
Ni lyfter också att information måste finnas på flera språk. Om det nu finns en misstro mot myndigheterna, varför ska jag då lita på informationen bara för att den är på mitt eget språk?
– Man måste identifiera positiva samhällsaktörer i områdena som folk lyssnar på. Det kan vara lätt att bara vända sig till den religiösa gruppen. De kan vara viktiga, men det finns många andra aktörer också.
Forskarna vill också poängtera att svenska muslimska civilsamhällesorganisationer har tydligt tagit avstånd från hat- och desinformationskampanjen, vilket har utsatt dem för hård kritik från andra aktörer i kampanjen.
Skolsystemet sårbart för utländsk påverkan – ”Öppnar för oseriösa aktörer”
Oppositionens budgetoffensiv: ”Svenska staten är rik”
