IOGT-NTO: Regeringens ANDTS-strategi ännu ett tandlöst dokument
I ett läge där folkhälsan borde få högsta prioritet lyser regeringens initiativ och ambition med sin frånvaro. Det skriver Lucas Nilsson, förbundsordförande IOGT-NTO, och Magnus Jonsson, drogpolitisk chef IOGT-NTO.
Af Lucas Nilsson och Magnus Jonsson
Förbundsordförande IOGT-NTO respektive drogpolitisk chef IOGT-NTO
Pandemin har visat på vikten av att stärka folkhälsan. Personer med hög alkoholkonsumtion ökade sin konsumtion ytterligare och antalet spelberoende ökade i och med samhällets nedstängning. De med sämre hälsa, såsom rökare med nedsatt lungförmåga, drabbades extra hårt av covid-19. Det är därför beklämmande att regeringens nya ANDTS-strategi (alkohol, narkotika, dopning, tobak och spel om pengar) saknar både ambition och ekonomiska muskler för att på allvar motverka pandemins skador på ANDTS-området och stärka folkhälsan.
Minska mänskligt lidande
Varje år orsakar ANDTS enorma skador för både individ och samhälle. Den statliga ANDTS-strategin har sedan sitt införande 2011 varit en nyckelkomponent i arbetet med att minska skadorna. Strategin ska ge en ökad möjlighet att kunna genomföra gemensamma och samordnade insatser och åtgärder vilket är viktigt då flera beroendeformer har en nära koppling till varandra.
Den nyligen presenterade strategin är dessvärre ett steg i sidled, om inte bakåt, för arbetet med ANDTS. I ett läge där folkhälsan borde få högsta prioritet lyser initiativen och ambitionen med sin frånvaro. Ett effektivt ANDTS-arbete är en investering. Det är en samhällsekonomiskt kostnadseffektiv satsning som minskar både de akuta kostnaderna genom vård och behandling, men också de framtida kostnaderna genom förebyggande arbete. Men framför allt är det en investering för att minska mänskligt lidande och död. Det måste få kosta.
Ekonomiska muskler saknas
Det är därför beklagligt att notera att regeringens ANDTS-strategi saknar ekonomiska muskler. Nivån på anslagna medel är halverade sedan 2018. Det är knappast förutsättningar för den nystart eller det omtag på ANDTS-området som så tydligt behövs. Utan en ekonomisk grund att utgå ifrån som kan möjliggöra uppdrag till myndigheter eller öppna upp för insatser inom det civila samhället blir ANDTS-strategin ett tandlöst dokument bland många andra.
Strategin har dessutom försvagats på flera områden från tidigare år. Inte minst är detta särskilt tydligt vad gäller satsningar riktade till barn och unga. Exempelvis saknas initiativ för att uppmärksamma och förebygga alkoholskador hos nyfödda, så kallade FASD. Förslag om att skydda barn och unga från alkoholreklam har även tagits bort från förra årets föreslagna strategi.
Mycket av det förebyggande arbetet sker i dag på kommunal nivå. Många kommunala verksamheter är i stort behov av stöd och kompetens i att bedriva ett effektivt förebyggande arbete. Därför är det också anmärkningsvärt att förslaget om ett nationellt kompetenscentrum, med möjlighet till att särskilt stödja och stimulera arbetet i kommuner och regioner, lyser med sin frånvaro. Det hade varit en enkel insats att genomföra, med goda förutsättningar att nå bra resultat.
Stärk folkhälsan
Mot bakgrund av detta står det uppenbara alltmer tydligt – ansatserna är alldeles för låga. ANDTS-arbetet måste prioriteras upp, både i ambition och i ekonomiska anslag. För den enskilda individen och för samhället som helhet.
En samlande strategi för politiken avseende alkohol, narkotika, dopning, tobak och nikotin samt spel om pengar kan möjliggöra fortsatt fokus i arbetet med att stärka folkhälsan och tydligt peka på centrala områden för såväl myndigheter som civila samhället att agera. Pandemin har visat vikten av att stärka folkhälsan. Den presenterade ANDTS-strategin är därmed en missad chans att långsiktigt stärka den svenska folkhälsan och rädda liv.
Ge Villa Bonnier till talmannen
Storstadselever får bättre utbildning än elever på landsbygd
