Jämställdhetsministern: Ny hbtqi-strategi klar till hösten

Regeringen tar fram en ny handlingsplan för hbtqi-personers lika rättigheter och möjligheter. Civilsamhällets organisationer får en nyckelroll i utformningen. 

Regeringen tar fram en ny handlingsplan för hbtqi-personers rättigheter som ska gälla 2024–2027. Enligt Jämställdhetsminister Paulina Brandberg (L) väntas den bli klar till hösten.  

På måndagen bjöd jämställdhetsministern in civilsamhällesorganisationer till ett sakråd om den nya handlingsplanen.

– Många hbtqi-personer i dag vågar inte tala ut och vågar inte komma ut heller. Så de här civilsamhällesorganisationerna är ju deras röst i frågorna. Därför så är det så otroligt viktigt att lyssna in dem, säger hon till Altinget, efter första mötet. 

Säkerheten prioriterad

En prioriterad fråga för den nya handlingsplanen är hbtqi-personers säkerhetssituation.  

– De utsätts för hat, hot och trakasserier. Där måste vi se till att vi har ett fungerande säkerhetsarbete. Men att jobba med säkerhetsfrågorna det är ju egentligen, det önskar vi ju att vi inte skulle behöva göra. Vi är ju tyvärr i en situation där vi måste tänka på det, säger Paulina Brandberg.

Hon fortsätter: 

– Men målsättningen är ju såklart att alla ska kunna leva fritt. Och älska den de vill och vara den de vill. Men innan vi har kommit dit så måste vi ju tyvärr satsa på säkerhetsfrågorna. 

Vad ska handlingsplanen kunna göra för skillnad i praktiken? Tar ni fram konkreta förslag? 

– Ja, jag vill inte föregripa någonting. Men vi tar med oss själva problemet med hat och hot. Mycket handlar om att ändra attityder i samhället. Och det är tyvärr ingenting man gör på en eftermiddag.

Mötesplatser

Handlingsplanen ska också omfatta psykisk hälsa. 

– Vi vet att det finns en överrepresentation av psykisk ohälsa bland unga hbtqi-personer. Vi måste titta på hur vi tar upp de här frågorna i skolan. Men också frågan om mötesplatser för hbtqi-personer har lyfts av civilsamhällesorganisationerna. Så vi har fått med oss flera inspel som vi kan ta vidare när vi påbörjar arbetet. 

Även seniorers situation kommer lyftas i handlingsplanen, berättar Paulina Brandberg. 

– Det är någonting som vi måste fokusera på mer än vad vi hittills har gjort. 

– Det har ju hänt en hel del med synen på hbtqi-frågorna i positiv riktning skulle jag säga. Det innebär också att det kan finnas större stigma bland seniorer än vad det finns bland yngre generationer. Och det måste vi se. 

Har handlingsplanen förankrats med Sverigedemokraterna? 

– Sverigedemokraterna är ju med och förhandlar det som är i Tidöavtalet. Hbtqi-frågorna, det här som vi har pratat om i dag är inte med i Tidöavtalet. Och då sitter ju inte heller Sverigedemokraterna med vid förhandlingsbordet. 

Kommer det komma några förslag om förbud mot omvändelseförsök? 

– Just där är vi överens mellan Tidöpartierna, om att utreda en kriminalisering av omvändelseförsök. Det är också någonting som flera andra länder har gjort 

– Nu har vi en utredning och ståndpunkten i den utredningen är att det inte behövs en kriminalisering. Det är en utredning som har remissbehandlats och vi håller på att bereda den inom regeringskansliet. Vi kommer att återkomma med regeringens ståndpunkt i frågan. 

Men ser du att det behövs en kriminalisering?

– Jag ser det som ett jätteproblem. Det finns siffror som säger att det är 18 procent av hbtqi-personer i Sverige som har upplevt påtryckningar, olika former av försök från omgivningen att ändra sin sexuella läggning eller sin könsidentitet eller könsuttryck. Det är en jättestor andel av de hbtqi-personer som finns i Sverige. Det här måste vi hantera på något bättre sätt än vad vi gör i dag. 

– Sedan kan jag inte föregripa beredningsprocessen men vi är överens mellan Tidöpartierna om att det här är en ohållbar situation, säger Paulina Brandberg.

Forrige artikel Dick Erixon in – Nissinen inte del av SD:s topptrio Dick Erixon in – Nissinen inte del av SD:s topptrio Næste artikel Olivia Wigzell lämnar Socialstyrelsen Olivia Wigzell lämnar Socialstyrelsen
Kritiken: Regeringen saknar krisinsikt

Kritiken: Regeringen saknar krisinsikt

Det blir ingen extra höjning av de generella statsbidragen till kommuner och regioner nästa år. ”Jag är lite fundersam när det gäller kommunernas investeringbehov”, säger Annika Wallenskog, SKR:s chefsekonom.