Karensutredaren: Regeringen går emot parternas vilja

Regeringen öppnar för att välfärdspersonal kan undantas karensreglerna. Men enligt Ann-Zofie Duvander, utredare för den nedlagda karensutredningen, är det tvärtemot vad parterna vill: ”Man ser problem med att det ska finnas en karens till vissa grupper men inte till andra”. 

I slutet av förra veckan beslutade regeringen att lägga ner den S-tillsatta utredningen om karensavdraget, något som Altinget var först med att rapportera om.

I stället skulle frågan utredas inom Regeringskansliet i form av en bokstavsutredning, där man öppnar för att vissa yrkesgrupper kan undantas från karensreglerna. 

{{toplink}}

– Jag respekterar verkligen beslutet men det blir ju lite abrupt och det är tråkigt att inte få göra klart något som man börjat, säger särskilda utredaren Ann-Zofie Duvander till Altinget.  

Vilka förslag hade ni presenterat till hösten?  

– Vi la det lite på hyllan. Vi ville inte göra arbete som skulle vara helt onödigt. Så det var inte så att vi hade ett förslag som var på gång. 

Duvander berättar att man redan efter valet ändrade inriktning i utredningen. I stället för att titta på alternativa lösningar till karensavdraget, började man sammanställa material som skulle kunna komma till användning oavsett vad som hände med utredningen.  

Ni förväntade er att uppdraget skulle ändras?  

– Ja, vi såg det som ganska möjligt att någonting skulle hända. Så som direktivet var utformat var det inte i linje med den politik som nu förs. Men det är klart att vi inte visste om det skulle bli tilläggsdirektiv i stället.  

I stället för att arbeta fram olika scenarion började utredningen ta fram olika material, som Ann-Zofie Duvander hoppas kan vara värdefullt även för den nya utredningen som ska göras inom socialdepartementet.  

Bland annat har man gjort en historisk sammanställning över diskussionen om karens, en nordisk utblick där man tittar på hur motsvarande regler ser ut i de andra nordiska länderna, gjort en fördelningsanalys som undersöker effekterna av karens, sammanställt forskning om sjuknärvaro, samt utrett hälsoekonomiska effekter av karens. 

– Det här är ett väldigt ovanligt fall. Det är mycket som vi arkiverar i det här läget. 

Parterna ratar undantag

Man har också haft möten med arbetsmarknadens parter och samlat in deras inställning till karensavdrag och sjuklön.  

– Arbetsmarknadens parter är intresserade av lösningar som gäller hela arbetsmarknaden. Man vill ha en likformighet. Man vill att samma regler gäller för alla. Man förutser problem med att det ska finnas en karens till vissa grupper men inte till andra, säger Ann-Zofie Duvander, och tillägger att både arbetsgivar- och arbetstagarparterna är överens här.  

”Orättvisa avgränsningar”

Trots att en stor del av Kommunals medlemmar skulle omfattas, ser ordförande Malin Ragnegård problem med regeringens besked att endast vissa grupper skulle undantas från reglerna. 

– Det här är en lösning som skulle dras med stora definitionsproblem och svårigheter. För vilka menar man när man pratar om vård, skola och omsorg? Tänker de sig alla som någon gång finns på arbetsplatserna (städ, undersköterskor, kökspersonal och så vidare)?, säger hon i ett skriftligt meddelande till Altinget. 

Ett annat problem med förslaget, enligt Ragnegård, är att det missar en rad kontaktyrken som inte finns inom vård, skola och omsorg men som dagligen är kontakt med ett stort antal människor.

– Exempelvis lokalvårdare på äldreboenden och sjukhus, eller bussförare som var enormt utsatta under pandemin och som även drabbas hårt när olika typer av virus eller säsongsbetonade sjukdomar går. De drabbas lika hårt ekonomiskt när de smittas, varför ska de undantas? 

– Det bästa vore att avskaffa hela karensen på en gång, i stället för att försöka gräva ner sig i orättvisa avgränsningar som kommer vara svåra att förklara för allmänheten, avslutar hon.

{{toplink}}

Beslutskedja: Översyn av karens och sjuklön

24/3
2022
25/3
2022
31/3
2022
25/1
2023
26/1
2023
31/1
2023
2/2
2023
29/9
2023
15/12
2023

Forrige artikel Fem områden i fokus när M ska politikutveckla Fem områden i fokus när M ska politikutveckla Næste artikel Muharrem Demirok är Centerpartiets nya partiledare Muharrem Demirok är Centerpartiets nya partiledare
Kritiken: Regeringen saknar krisinsikt

Kritiken: Regeringen saknar krisinsikt

Det blir ingen extra höjning av de generella statsbidragen till kommuner och regioner nästa år. ”Jag är lite fundersam när det gäller kommunernas investeringbehov”, säger Annika Wallenskog, SKR:s chefsekonom.