KD sjösätter i praktiken en ny regionutredning

För- och nackdelar, helt eller delvis och alla tänkbara aspekter. När Tidöavtalets punkt om vårdens huvudmannaskap nu sjösätts i en parlamentarisk utredning innebär det i praktiken en ny vända om regionernas existens som politisk nivå.

Kristdemokraterna har varit ganska ensamma om att driva frågan om att förstatliga sjukvården, men har gjort det till sin profilfråga. Partiledaren Ebba Busch pratade om att det är stor dag för partiet när kommittédírektiven presenterades.

{{toplink}}

Inför valet var det bara KD och SD som kunde tänka sig att utreda frågan, som ändå till slut letade sig in i Tidöavtalet och som nu kan bockas av. Moderaterna har flera gånger bytt fot i frågan om landstingens/regionernas vara eller inte vara och för några år sedan satt en arbetsgrupp med frågan. Några konkreta förslag därifrån till partistämman kom aldrig.

Det förra försöket att driva igenom en regionreform 2016 utifrån indelningskommitténs förslag stöp på att Liberalerna, Centerpartiet och Kristdemokraterna lämnade förhandlingarna. En besviken Ardalan Shekarabi (S), som då var civilminister, trodde då att frågan om regionsammaslagningar skulle vara borta för lång tid framöver.

Men nu är det alltså dags igen, även om att flytta huvudmannaskapet inte är fullt ut samma sak som att slå ihop regioner. Hälso- och sjukvården utgör cirka 85 procent av regionernas kostnader, så det blir inte mycket kvar om staten tar över vården. Men de konsekvenserna ska kommittén också analysera. De ska även lämna förslag på vilka nya utredningar som i så fall behövs.

I praktiken innebär kommitténs direktiv alltså starten på en ny regionutredning. 

Vad är det då den parlamentariska kommittén med medlemmar från samtliga riksdagspartier  ska göra under två år? Jo, ta fram underlag och förslag på nya utredningar om lagändringar, och det är en diger lista som ska hinna betas av, med flera alternativ i direktiven. Några egna lagförslag ska inte läggas och om kommittén så vill så kan de vänta i två år med att presentera något över huvud taget.

Den tiden kan nog behövas när två partier ska försöka övertyga sex andra om att ett ändrat huvudmannaskapet är det Alexanderhugg som ska lösa problemen med vårdens varierande tillgänglighet. Att mer nationell styrning behövs finns det en samstämmighet om, men hur långtgående är en helt annan sak.

Beslutskedja: Ett helt eller delvis statligt huvudmannaskap för hälso- och sjukvården

1/6
2023
1/6
2023
1/6
2023
1/6
2023
8/6
2023
15/6
2023
22/6
2023
10/8
2023
11/8
2023
15/8
2023
25/8
2023
28/11
2023
16/1
2024
20/3
2024
27/6
2024
5/9
2024
10/9
2024
17/9
2024
2/6
2025

Forrige artikel Försvarets miljölättnader bör inte slinka igenom för snabbt Försvarets miljölättnader bör inte slinka igenom för snabbt Næste artikel Ska man ens bry sig om SCB-mätningen? Ska man ens bry sig om SCB-mätningen?
Kritiken: Regeringen saknar krisinsikt

Kritiken: Regeringen saknar krisinsikt

Det blir ingen extra höjning av de generella statsbidragen till kommuner och regioner nästa år. ”Jag är lite fundersam när det gäller kommunernas investeringbehov”, säger Annika Wallenskog, SKR:s chefsekonom.