KDU: Kristdemokraterna måste lämna snuset och ölen i fred

DEBATT. Ingen förvånas över att Socialdemokraterna vill lägga en budget som gör vardagen dyrare för vanliga svenskar, men kristdemokrater borde veta bättre. Punktskattehöjningar på tobak och alkohol ger inte avsedd effekt, skriver Nike Örbrink, KDU.

Nike Örbrink
Förbundsordförande, Kristdemokratiska ungdomsförbundet (KDU)


Det var många som fnissade åt finansminister Magdalena Andersson (S) när hon sade att höjd skatt på alkohol och tobak skulle finansiera det svenska försvaret. Skatter fungerar helt enkelt inte på det sättet. Därför blir vi i KDU besvikna på vårt moderparti. Att sossar inte fattar hur människor och ekonomi hänger ihop är en sak, men att Kristdemokraternas riksdagsgrupp tror att skattehöjningar på alkohol och tobak är en lösning är bara fånigt.

Symbolpolitiken slår hårt

När politiker vill mjölka pengar är det enklast att ge sig på vanliga svenskars vanor. Platspåseskatten är ett sådant exempel. Effekterna på miljö och klimatet är små men det är ett enkelt sätt att kamma in pengar till statskassan och samtidigt vinna symbolpoänger. Oftast sker detta på bekostnad av vanliga svenskars vardagsekonomi. Samma gäller förslagen om höjd skatt på tobak och alkohol.

Vad som hände senast borgerliga politiker höjde skatten på snus var att statens intäkter minskade med 200 miljoner kronor. En del slutade snusa och andra ”smet från skatten” genom att köpa nya lågprisprodukter, göra eget snus eller handla storpack på nätet.

Vi vet också att så fort gränserna öppnades till Danmark och Tyskland efter att de varit stängda på grund av covid-19, så började ölen privatimporteras till Sverige – där har politiken skapat ett av världens mest ineffektiva och miljöskadliga system för varudistribution.

Skatteutskottet riktar kritik

Riksdagens skatteutskott har slagit fast att det finns uppenbara problem med att låtsas att någon annan ska betala. I rapporten ”Punktskattehöjningar på alkohol- och tobaksprodukter – skatteeffekter och påverkan på den oregistrerade anskaffningen av dessa produkter (2015/16: RFR8)” konstateras att finansdepartementets beräkningar bygger på en föråldrad och felaktig syn.

Att snusandet totalt sett är stabilt betyder inte att en enskild snusare inte agerar på höjda punktskatter och prisförändringar. Det är alltså inte så att snusningen är opåverkad av överbeskattningen.

Minska punktskatten för snus

Det är lika slappt som enkelt att föreslå att den som röker, snusar eller dricker alkohol ska betala mer i skatt, för i praktiken fungerar det alltså inte. Vi i KDU tycker till och med att punktskatterna på snus bör minska så att fler börjar snusa i stället för att röka.

Studier visar nämligen att många rökare övergår till att snusa eftersom det är mycket billigare. Att snusa är betydligt hälsosammare för både den enskilde och för omgivningen om man jämför med rökning. En alltför hög punktskatt på snus kan alltså leda till att fler börjar med cigaretter i stället.

Gå inte i sossars fällor

Vi i KDU vet att den som verkligen bryr sig om folkhälsa borde se till att fler kan byta från rökning till snus och att frestelsen i att köpa insmugglad alkohol inte ökar. Men även att höjda punktskatter på vanliga svenskars vanor i form av snusande eller vindrickande inte ger den effekt politikerna hoppas på.

Att Socialdemokrater vill lägga en budget som gör vardagen dyrare för vanliga svenskar, är inget nytt. Men kristdemokrater ska inte gå i sossars fällor. Tänk om, tänk rätt och lämna snuset och ölen i fred.

Beslutskedja: Ny punktskatt på övrig tobak

27/5
2020
31/8
2020
10/10
2020
4/2
2021
23/2
2021
16/3
2021
19/5
2021

Forrige artikel NSPH: Staten måste satsa mer på personliga ombud NSPH: Staten måste satsa mer på personliga ombud Næste artikel Elva toppolitiker: Förebygg att personer med olämpliga motiv får inflytande Elva toppolitiker: Förebygg att personer med olämpliga motiv får inflytande
Kritiken: Regeringen saknar krisinsikt

Kritiken: Regeringen saknar krisinsikt

Det blir ingen extra höjning av de generella statsbidragen till kommuner och regioner nästa år. ”Jag är lite fundersam när det gäller kommunernas investeringbehov”, säger Annika Wallenskog, SKR:s chefsekonom.