Kommissionären: Kriserna avslöjade vårt beroende av Ryssland och Kina

Som kommissionär för internationella partnerskap har Jutta Urpilainen (S) en viktig roll när unionen tvingas omorientera sig i en allt mer svårnavigerad omvärld.

– Vi såg under covidkrisen att vi var beroende av Kina för kritiskt hälsomaterial, som ansiktsmasker och tester. När Rysslands krig inleddes blev vi tvungna att inse hur beroende en del av medlemsstaterna var, främst av deras gas, säger hon till Altinget.

Kunde inte klippa banden helt 

Detta förklarar också varför EU hittills har antagit elva sanktionspaket snarare än att bara klippa banden med Ryssland rakt av.  

– Medlemsländerna valde att ta det steg-för-steg. Konsekvenserna av ett abrupt avbrott hade blivit allt för dramatiska för industri, ekonomi och för våra samhällens stabilitet. Så alla 27 medlemsländer var tvungna att kompromissa, säger Jutta Urpilainen.

Trots rapporter om gnissel i förhandlingarna så framhåller hon att det är slutresultatet som räknas.

– Elva sanktionspaket har hittills antagits i enighet. Det har funnits många diskussioner om detaljerna i sanktionspaketen, men enigheten är fortfarande det som dominerar den stora bilden. Totalsumman är cirka 50 miljarder euro, om man räknar in makroekonomiskt stöd, humanitärt stöd och militärt stöd, säger hon. 

Krävs mycket till Ukrainas återuppbyggnad 

Samtidigt har flera röster i Bryssel, både svenska och andra, till Altinget sagt sig vara oroade för att enigheten kommer att bli svårare att upprätthålla det kommande året. Jutta Urpilainen är mer optimistisk och bedömer att den politiska viljan kommer att vara stark även under de kommande månaderna och åren.

– Återuppbyggnaden av Ukraina kommer att vara den viktigaste frågan. Kommissionen föreslog nyligen i sin halvtidsöversyn att det ska finnas en independent facility för Ukraina, och att vi lovar 50 miljarder euro i ekonomiskt stöd 2024–2027. Men enligt Världsbankens prognoser kommer det att behövas 350 miljarder, och slutsiffran blir troligtvis ännu högre, beroende på när kriget slutar, säger hon.

Varför fryser man inte bara de ryska tillgångarna och använder dem för Ukrainas återuppbyggnad?

– Kommissionen har tittat på hur vi skulle kunna använda ryska tillgångar under återuppbyggnaden. Von der Leyen sade i förra veckan att Ryssland måste bidra. Det är inte mitt område men jag vet att det finns en politisk samstämmighet om att Ryssland måste bidra till återuppbyggnaden.

På sikt är relationen till Kina en minst lika stor utmaning. Under sitt tvådagarsmöte i Bryssel de två sista dagarna i juni fortsatte EU-ländernas stats- och regeringschefer i rådet med att försöka hitta en gemensam hållning gentemot Kina.

Uppdatera EU:s Kinastrategi

Landets nära relation till Ryssland, hotet mot Taiwan och förföljelsen av uigurer är inte de enda frågorna. Tjugo procent av EU:s import kommer därifrån, nio procent av exporten går dit. 

Men handelsunderskottet har fördubblats på två år. 

Sedan 2019 har EU en tiopunktsstrategi mot Kina. De flesta är överens om att den behöver skärpas, men det finns ännu ingen enighet om hur. 

– Vi klipper inte banden med Kina, för de är också en viktig partner i frågan om klimatförändringar. Men ekonomiskt så är Kina både konkurrent och handelspartner. Vi representerar och förespråkar olika samhällsmodeller. 

– Från mitt perspektiv är vi också systemkonkurrenter i Afrika. Vi har vårt demokratiska system, Kina har sitt auktoritära system, säger Jutta Urpilainen. 

Kina konkurrent i Afrika

Kinas närvaro i Afrika har under en längre period haft som mål att säkra naturresurser och få länderna att bryta alla diplomatiska relationer med Taiwan.

Den kinesiska regimen använder bistånd som ett medel för att stärka sina intressen och de behöver inte bry sig om OECD:s DAC-kriterier för hur biståndspengar får användas. Detta kan vara svårt att konkurrera med på systemnivå, men Jutta Urpilainen har gott hopp om EU:s ställning på kontinenten.

– Vi behöver vissa råvaror av avgörande betydelse (CRMA) för vår energiomställning. Hittills har vi i hög utsträckning importerat de mineralerna från Kina. Nu har vi skapat nya strategiska partnerskap i Afrika och i Latinamerika.

– Ursula von der Leyen besökte nyligen Chile, Argentina, Brasilien och Mexiko. Hon skrev under ett samförståndsavtal om litium och grön vätgas med Chile.

Måste erbjuda mer än handel

Litium är en viktig komponent i batterier till elbilar.

– När jag var i Namibia i januari förberedde vi en färdplan med Namibia för råvaror av avgörande betydelse och grön vätgas, berättar hon.

Kinesiska företag har varit verksamma där länge. Vad kan EU erbjuda som gör att man väljer Europa före Kina? 

– Vi har skapat en sorts 360-gradersapproach. Då investerar inte europeiska företag bara i exempelvis gruvsektorn. Vi tar med ett helt paketet: infrastruktur, hjälp att förbättra affärskulturen, att stärka landets institutioner och utbilda arbetskraften. 

– Så vår tanke är att inte bara utvinna och exportera mineraler, vi hjälper dem att utveckla värdekedjor och att industrialisera sitt land.

Afrikansk frustration 

Som exempel nämner hon det tyska företaget Hyphen, som nyligen ingått ett avtal med den namibiska staten om att utveckla produktion av grön vätgas. 

– Vi antog Global Gateway-strategin i december 2021, och det här är en del av det. Vi vill få fram runt 300 miljarder euro till 2027, så inte bara råmaterial.

Samtidigt kan man märka en viss frustration på den afrikanska kontinenten, enligt The Economist. Det bilaterala biståndet globalt ökade med 15 procent under 2022, men det minskade med 8 procent till Afrika, enligt OECD. Fler frågor konkurrerar om uppmärksamheten.

Utvecklingsbiståndet har traditionellt varit fokuserat på fattigdomsbekämpning i Afrika. Men allt mer av pengarna går till Ukraina – inklusive 29 miljarder dollar till flyktingmottagande i givarländerna. Samtidigt som även klimatbiståndet har ökat i betydelse.  

Hur har det gått med förhandlingarna av det nya Cotonouavtalet med 79 länder i Afrika, Karibien och Stilla-havsländer? 

– Det nya post-Cotonouavtal som jag förhandlat om har vi tyvärr inte kunnat underteckna ännu.* Först blockerade Ungern det i rådet och nu blockerar Polen. Jag hoppas vi kan avsluta detta under de kommande månaderna.

Härnäst ser hon fram emot det stora toppmötet med latinamerikanska och karibiska länder i Bryssel den 17–18 juli. 

– Det blir det första politiska högnivåmötet i den konstellationen sedan 2015. Det blir också rundabordssamtal med näringslivet.

Hur tycker du att det svenska ordförandeskapet har fungerat? 

– Jag vill tacka och gratulera dem. Sett utifrån mitt ansvarsområde så har man varit väldigt framgångsrika. Jag måste också berömma kommissionär Ylva Johansson för jobbet med migrationspakten. Nu får vi jobba med rådet och parlamentet för att avsluta den, säger Jutta Urpilainen.

* Efter att intervjun gjordes så har avtalet blivit klart.

anders@altinget.se