Kommissionen sänder varma välkomstsignaler hela vägen över Svarta havet
Ursula von der Leyen öppnar sina armar ytterligare för det krigshärjade Ukraina och ett antal av dess grannar i ett försök att föra dem närmare unionen.
BRYSSEL: Ett land i krig och ett land 1 500 kilometer från sitt närmaste EU-grannland fick på onsdagen klartecken från EU-kommissionen att ta ett steg närmare EU-medlemskap.
I vad EU-kommissionens ordförande Ursula von der Leyen själv beskrev som ett ”historiskt” beslut rekommenderade hon de 27 EU-länderna att inleda anslutningsförhandlingar med både Ukraina och Moldavien, samt att ge Rysslands granne Georgien, på andra sidan Svarta havet, kandidatstatus i EU-klubben. Samtidigt framhöll hon att Bosnien, trots stora inrikespolitiska problem, snart skulle kunna inleda anslutningsförhandlingar om de nödvändiga politiska reformerna genomfördes.
Därmed höjde hon än en gång en tydlig flagga i diskussionen om huruvida EU-klubben kan och bör erbjuda medlemskap till de länder på den europeiska bakgården som vill ha det. Även om de inte på långa vägar lever upp till klubbens regler, vilket kommissionen också konstaterar i de rapporter om ländernas utvidgningsambitioner som ligger till grund för de nya rekommendationerna.
– Att fullborda utvidgningen har en stark ekonomisk, politisk och geopolitisk logik, förklarade kommissionsordföranden.
– Det är imponerande att se att alla de länder som vi diskuterar här från podiet i dag har förstått historiens kall och att de måste välja. Vill de ha demokrati och välstånd, eller vill de vara en del av en auktoritär regim, sade von der Leyen, med illa dolda anspelningar på den stora ryska grannen i öster.
Kommer bokstavligen att dö för medlemskap
Rörda journalister från både Ukraina och Georgien i pressrummet i Bryssel tackade henne för de signaler hon skickade till huvudstäderna på onsdagen och för de åtgärder hon nu uppmanar EU-länderna att vidta när statsminister Ulf Kristersson (M) och hans EU-kollegor fattar det slutgiltiga beslutet vid ett toppmöte i december.
I Kiev mottogs budskapet också med glädje av Inna Sovsun, medlem av det ukrainska parlamentet Verchovna Rada.
– För oss är det här en oerhört viktig och väldigt känslosam fråga, säger hon till Altinget.
–Det är något som vi bokstavligen kommer att dö för just nu.
Hon hoppas att EU:s ledare kommer att ge grönt ljus i december eftersom det kommer att ge ukrainarna energi i den reformprocess som landet just nu genomgår och som fortsätter trots kriget.
– Jag tror att Ukraina är redo att inleda förhandlingar. Jag är också realistisk nog att säga att vi inte är redo att bli EU-medlemmar ännu. Vi har en lång väg att gå.
– Men att ha ett medlemskapsperspektiv innebär att vi har en färdplan, säger den ukrainske parlamentarikern.
Mätt efter meriter
EU-kommissionens ordförande Ursula von der Leyen betonade på onsdagen att Ukraina uppfyller mer än 90 procent av de krav hon ställde när hon rekommenderade att landet skulle bli en officiell kandidat för EU-medlemskap i juni förra året. Problem med korruption, oligarker och skydd av minoriteter är dock några av de olösta frågor där kommissionen fortfarande vill se framsteg.
von der Leyen insisterar på att det finns en meritbaserad process och att det finns ett vakande öga på var länderna fortfarande har läxor kvar att göra. För Bosniens del beror det bland annat på att landet fortfarande inte lever upp till en del av de krav som kommissionen ställde redan 2019 om demokrati, rättsväsende och grundläggande rättigheter. Dessutom finns det en stor oro för förnyade utbrytartendenser i den serbdominerade regionen Republika Srpska.
För Moldavien – liksom för Ukraina – är korruptionsproblematik, kraftmätningar med oligarker och stärkande av rättsväsendet i fokus.
När det gäller Georgien är kravet för att landet ska beviljas kandidatstatus också att dessa områden måste städas upp. Men det finns även en oro för rysk inblandning, galopperande desinformation i det offentliga rummet och det faktum att Georgien inte har anslutit sig till EU:s sanktioner mot Ryssland.
Turkiet och de fem länderna på västra Balkan, som för närvarande också befinner sig i EU:s väntrum, fick också nya betygsböcker av kommissionens ordförande om sina framsteg på vägen mot EU-medlemskap, men ingen av dem står inför nya steg i processen.
En balansgång
På tankesmedjan Europa anser chefsanalytikern Ditte Brasso Sørensen att kommissionen försöker gå en balansgång. EU håller dörren öppen trots uppenbara utmaningar för alla de länder som nu bjuds in ytterligare ett steg i värmen, men insisterar samtidigt på reformer.
– Processen är också meritbaserad, men det är klart att när man rekommenderar att anslutningsprocessen inleds med ett land som befinner sig i ett brinnande krig med Ryssland så understryker det att det också är ett geopolitiskt beslut. Det är en lång process, det kommer att ta många år – kanske ett decennium – men det är både meritbaserat och geopolitiskt, säger Ditte Brasso Sørensen.
– Samma sak med Georgien – att nominera ett land till kandidatstatus som inte följer EU:s sanktioner mot Ryssland understryker hur geopolitiskt beslutet är. Man vill inte låta Georgien stanna i den ryska intressesfären.
Artikeln är översatt och omarbetad från Altinget.dk.
MP kräver riksdagsdebatt om barn i kriminella nätverk
Efter takraset i Kiruna – så kan byggkontrollen ändras
