Kommissionen vill ha Europakvot på Netflix

KULTURKAMP.  EU-kommissionen kräver minst 20 procents europeiskt innehåll i streamingstjänster som Netflix. Frågan är dock om förslaget om kvoter passerar ministerrådet.

Amerikanska hit-serier som ”Breaking Bad”, ”Game of Thrones” och ”House of Cards” stjäl uppmärksamheten från ”Barnaby”, ”Wallander” och ”Bron” i takt med att allt fler tv-tittare stänger av den klassiska tablå-tv:n och går över till Netflix och HBO.

Men nu vill EU-kommissionen tvinga streamingtjänsterna att erbjuda mer europeiskt innehåll. Närmare bestämt minst 20 procent.

Det framgår av förslaget till revision av det så kallade medietjänstdirektivet, som kommissionen presenterade på onsdagen tillsammans med sin nya strategi för den digitala marknaden.

Enligt EU-kommissionen investerar europeiska tv-stationer cirka 20 procent av sin omsättning i att producera originalinnehåll, medan de så kallade on demand-tjänsterna bara lägger ner 1 procent. Med en minimikvot för europeiskt innehåll vill kommissionen säkerställa att de nya digitala spelarna i långt högre grad bidrar till att stödja europeisk film- och tv-produktion.

Netflix: Vi gillar europeisk tv

I ett hearingsvar till EU-kommissionen varnar Netflix för att fyrkantiga kvotkrav riskerar att kväva marknaden för nya aktörer på on demand-tjänster.

Men Netflix själva verkar inte vara särskilt oroliga för potentiella kvoter.

”Våra användare över hela världen älskar europeiska program, och därför investerar vi också mer i de här programmen. Vi värdesätter kommissionens ambition att få den europeiska produktionen att blomstra, men måste samtidigt konstatera att det inte kommer att ske på grund av de föreslagna metoderna”, meddelar presstjänsten i ett mejl till Altinget.

Netflix upplyser att man redan har investerat flera hundra miljoner euro i europeiska produktioner.

”Vår första originalserie i Europa, ”Marseille” hade premiär tidigare i maj – och den ses överallt. Senare i år har vi premiär för ”The Crown”, som är vår nästa europeiska serie. Utöver det har vi serier på väg i Spanien, Italien och Tyskland – och vi letar aktivt efter fler projekt”, skriver Netflix.

Storinköp i Cannes

Men Altinget kan inte få svar på hur många procent av Netflix- innehållet som utgörs av europeisk film och tv i dag.

Netflix nöjer sig med att påpeka att de utöver egna produktioner har partnerskap med flera europeiska tv-företag, däribland BBC (”Watership Down”), Channel 4 (”Kiss me First”, ”Crazy Face”), ITV (”Marcella”) och danska TV2 (”Rita”).

 Och så har man gjort stora inköp av europeiska titlar på filmfestivalen i Cannes, skriver Netflix.

Ska förhandlas

Nästa steg är att få förslaget genom ministerrådet och EU-parlamentet. Den svenska regeringen intar en avvaktade position till de tidigare planerna på en revidering av direktivet.

Det är en grundläggande förutsättning för europeisk konkurrenskraft att den digitala inre marknaden fortsätter att utvecklas. Samtidigt är det centralt att bevaka att kommande förslag inte strider mot yttrandefriheten och svenska grundlagar, är den svenska linjen enligt de dokument som har lämnats till EU-nämnden.

Den danske kulturministern Bertel Haarder (Venstre) anser inte att rigida kvoter är vägen fram. Han vill hellre satsa på att göra danskt och europeiskt innehåll ännu mer attraktivt.

”Jag går in för en mer positivt orienterad lösning, som kan främja den europeiska film- och tv-produktionen, hellre än att gå kvotvägen. Det kan man göra på flera sätt, bland annat med samarbete och co- produktioner över europeiska gränser och med hjälp av modern språkteknik, som kan säkerställa att verk på olika språk når ut i hela Europa”, skriver han i ett mejlsvar till Altingets danska redaktion.

Søren Elkrog Friis

friis@altinget.dk

Forrige artikel Svårt att skjuta upp Natoavtal Svårt att skjuta upp Natoavtal Næste artikel Sverige ska ta större plats i EU Sverige ska ta större plats i EU
Kritiken: Regeringen saknar krisinsikt

Kritiken: Regeringen saknar krisinsikt

Det blir ingen extra höjning av de generella statsbidragen till kommuner och regioner nästa år. ”Jag är lite fundersam när det gäller kommunernas investeringbehov”, säger Annika Wallenskog, SKR:s chefsekonom.