Kommun stärker livsmedelsberedskapen – med 200 egna hönor
Härjedalens kommun har köpt in 200 levande hönor. Ett skäl till satsningen på kommunala höns är att stärka livsmedelsberedskapen genom att säkra tillgången på ägg. ”Ägg har varit en jättebristvara i Sverige under hela våren”, säger kostchefen Åke Remén till Altinget.
När kommunen år 2016 fattade beslutet att köpa in två egna kor så var det inte livsmedelsberedskapen som stod i fokus. Från början har det handlat om att satsa på närproducerad mat, något som kräver viss uppfinningsrikedom eftersom upphandlingsreglerna ställer till det. Det berättar kostchefen Åka Remén.
– Det är krångligt att upphandla lokal mat. Vi får inte ställa krav på att maten är lokalt producerad. Det är också svårt för små lokalproducenter att delta i upphandlingarna. Men levande djur är inte med i vårt ramavtal för mat, därför kan vi göra en direktupphandling, säger Åke Remén.
Korna har blivit fler
Mycket har hänt sedan år 2016. De två korna har blivit 25 – inackorderade hos fyra olika lantbrukare i Härjedalen. En pandemi har passerat och det är krig i Europa. När kommunen nu köpte in 200 värphöns så är försörjningstryggheten ett av argumenten bakom beslutet.
– Argumenten beror lite på vem man frågar eller vem man ska sälja in det här till. För vissa är beredskapssynpunkten viktigt, ”nu har vi kött i frysen” liksom. För min del är jag glad att ha kött av bra kvalitet. Vissa tycker miljöaspekten är viktig, andra tycker det är viktigt att stärka företagsamhet och lokal livsmedelsproduktion, säger Åke Remén.
De 200 hönorna beräknas att täcka ungefär kommunens halva äggbehov i köken inom skola, förskola och äldreomsorg – och inte minst innebär hönorna en garanti att ha tillgång till ägg överhuvudtaget.
– Ägg har varit en jättebristvara i Sverige under hela våren, säger Åke Remén.
Politikerna öppna för nya förslag
Antalet kor kommer inte att öka, trots att de 25 korna endast täcker en tredjedel av nötköttsbehovet. Orsaken är att gränsen för direktupphandling, 700 000 kronor, sätter stopp för att köpa fler kor. Grisar skulle vara intressant, men avsaknaden av ett slakteri för grisar i kommunen sätter stopp.
I ett pressmeddelande från Härjedalens kommun efterlyser Lars-Olof Mattsson (M), ordförande i kommunstyrelsens samhällsutvecklingsutskott, nya okonventionella idéer inom andra sorters livsmedel.
– Vi försöker hela tiden hitta lösningar utanför boxen. Det vore kul med grönsaksodling, men man måste tänka efter vad som går att odla här uppe eftersom det är kallt, stenigt och kargt, säger Åke Remén.
Varje gång de kommunala korna i Härjedalen – och nu värphönorna – uppmärksammas i media, så brukar det följas av samtal från nyfikna kommunpolitiker på olika håll i landet, berättar Remén. De samtalen brukar sedan följas upp av bekymrade och stressade tjänstemän i samma kommuner.
– Först ringer en nyfiken politiker, sen ringer en tjänsteman som säger ”vad har ni nu hittat på?”. Att jobba så här är inte enkelt. Det kräver mer av oss som jobbar med det, men personligen tycker jag det är värt det, säger han.
Arbetet kräver mer, men ger också mycket uppskattning. Precis som att kommunens uppdateringar på sociala medier om de egna korna alltid möts av positiva kommentarer, så har inläggen om inköpet av hönorna tagits emot med en öppen famn och delningarna har nått all-time-high, enligt Remén.
Trots kritiken – Skolverket förslås få ökat statistikansvar
Thedéen: ”Överdriven försiktighet i debatten om penningpolitik”
