Kommuncheferna: Det krävs fler insatser mot arbetslösheten
Det krävs mer för att få ner arbetslösheten i kommunerna. De viktigaste insatserna handlar om att anpassa yrkesutbildningarna bättre, mer språkutbildning och en bättre samverkan med AF enligt kommuncheferna som svarat på Altingets enkät.
I en enkät som Altinget skickat ut till samtliga kommuner uppger nästan en femtedel att den enskilt viktigaste insatsen för att minska arbetslösheten i kommunen hänger på att förbättra Arbetsförmedlingens uppdrag. Främst när det gäller samverkan med kommunerna, men också matchning och stöd till arbetslösa personer.
Arbetsförmedlingen har genomgått stora förändringar de senaste åren. När reformeringen av myndigheten fastslogs 2019 började ett nytt system av fristående leverantörer etableras, och Arbetsförmedlingens lokala närvaro minskades kraftigt.
Missnöjet från kommunerna handlar främst om att samarbetet mellan kommun och myndighet har försämrats. Vissa kommuner har helt tagit över myndighetens uppgifter.
Saknar lokal närvaro
”Vi har en egen kommunal arbetsförmedling sedan 1 år. Vi lyckas ge stöd och service med bättre resultat än någonsin att få individer självförsörjande. Arbetsförmedlingen har lyst med sin frånvaro sedan många år tillbaka”, berättar en kommun för Altinget.
Andra kommuner menar att det finns en förbättringspotential hos myndigheten.
”Att få arbetsförmedlingen att arbeta med individer för att göra dem anställningsbara. Med gemensamma insatser är detta fullt möjligt”, säger en kommunchef.
”Det finns utmaningar med att samarbetet med AF har försämrats de senaste åren. Där finns säkert en del förbättringspotential i nuläget”, svarar en annan.
Tvingas göra AF:s jobb
I Dals-Eds har kommunen tagit över vissa uppgifter som Arbetsförmedlingen egentligen ansvarar för.
– Reformeringen har fått konsekvenser framför allt för att man inte riktigt fått klart för sig ansvarsfördelning och roller från starten, utan det har lite kommit under resans gång. Det har varit oförutsägbart, säger Eva Sjötun, chef för arbetsmarknads- och integrationsenheten, till Altinget.
– Det är svårt som kommun att veta vad man ska matcha för insatser och vad man ska erbjuda när man inte riktigt vet vilket ansvar eller mandat man har.
Hon berättar att kommunen ofta fått ta rollen att förmedla och tolka för personer som är inskrivna hos förmedlingen.
– Man ska aktivitetsrapportera, skicka in till försäkringskassan för att få ersättning och man kanske inte egentligen har den språkliga eller tekniska kompetensen. Det hjälper vi till med.
”Vi behöver inte media, frisör eller makeup-utbildade”
Men det är inte bara arbetsförmedlingen som behöver förbättras enligt kommunerna. 40 procent av de svarande såg ett större behov av satsning på framför allt yrkesutbildning och språkutbildning. Och många ville att arbetsmarknadens behov skulle få bestämma.
”Sluta utbilda ungdomar i inriktningar som inte samhället har så stora behov av. Vi behöver exempelvis undersköterskor, inte media, frisör eller makeup-utbildade. Få barn att nå gymnasiekompetens”, svarar en kommunchef.
Majoriteten av de svarande kommunerna vill se mer resurser till yrkesutbildningen, en mer effektiv SFI och gärna en yrkesinriktad SFI.
”Vi har låga arbetslöshetssiffror. De som står långt från arbetsmarknaden saknar ofta språkkunskaper, så utbildning i svenska är en strategiskt viktig uppgift”, anser en av kommunerna.
Lars Hjälmered (M): Vi ska inte detaljstyra Vattenfall
Överblick: M går om SD och regeringen storsatsar på skolan
