Kompetensförsörjning börjar redan i grundskolan

Flera branscher har i dag svårt att rekrytera och det krävs en förändring för att säkra framtidens kompetensförsörjning. Redan i grundskolan behöver unga ges möjlighet att möta yrkesverksamma i olika branscher. Det skriver Martin Persson, Sverigechef Nordea, Charlotta Nilsén, verksamhetsområdeschef, Veidekke bygg Sverige och Jonas Bygdeson, grundare My dream now. 

Af Företrädare för Nordea, Veidekke bygg Sverige och My dream now
Se samtliga undertecknare nedan

Det är lärarnas uppdrag att koppla ämnesundervisningen till verkligheten utanför skolan och till arbetslivet. Det ska ske från årskurs ett i grundskolan, enligt de allmänna råden för vägledning från Skolverket. Skolinspektionens granskning visar tyvärr att det inte fungerar som det är tänkt. Av 30 granskade grundskolor i kommuner med låg utbildningsnivå var samtliga i behov av ett systematiskt kvalitetsarbete för att stärka elevernas tillit till den egna förmågan.

Här spelar både studie- och yrkesvägledning en central roll, liksom privat och offentlig sektor.

Samtidigt uppger Industriarbetsgivarnas medlemmar att nästan tre av fyra företag anser att det blivit svårare att få tag på rätt kompetens de senaste fem åren. Det behövs ingenjörer, maskinoperatörer, stationstekniker och distributionselektriker. Även Livsmedelsföretagen behöver anställa – 20 000 personer de kommande fem åren – och inom vården behövs fler ambulanssjuksköterskor och audionomer.

Fler förebilder behövs

Vi som skriver denna text representerar olika delar av näringslivet och är rörande överens om en sak: Unga behöver tidigt få chansen att möta människor i olika branscher. De behöver få veta att det finns mycket de kan göra och bidra med, för sig själva och för samhället. Så är det inte i dag. På My dream now, som prioriterar att stötta skolor i områden där det råder hög arbetslöshet, har man sett att många unga saknar starka förebilder från arbetslivet.
För oss är det alltså tydligt att unga behöver fler förebilder vid sidan av de vuxna de möter i sin vardag. Unga måste, mycket tidigare och i mycket högre utsträckning, få möjlighet att möta ingenjörer, ekonomer, elektriker och andra yrkesverksamma för att själva bilda sig en uppfattning om vad de vill göra. De måste få en ärlig chans, en chans att välja sitt liv, snarare än att låta omständigheterna styra dem i sina livsval. Det måste vara tydligt att det går att följa sin dröm oavsett vem du är, var du bor eller vilken bakgrund du har. Det är en idé om något bättre om du så vill, eller rent krasst: ett första steg till drömjobbet.  

Samverkan är ett måste

Utmaningen för skolan i dag är att hitta tiden för samverkan, men om det ingår i läroplanen kommer det finnas bättre förutsättningar för en väl fungerande samverkan mellan skola och arbetsliv. Vi vill att det ska finnas strukturerade kontakter med det omgivande samhälls- och arbetslivet. Det behövs bättre förutsättningar och tydliga förväntningar för att samverka, där kan fler bidra.

Förutom att ge eleverna förståelse för olika arbetsplatser kommer även de företag som deltar i samverkan att få en chans att inspirera unga att bli framtida medarbetare. SKR har tagit fram ett metodstöd om studie- och yrkesvägledning där man kan hitta bra exempel på fungerande samverkan.
 
Vi föreslår följande konkreta förslag:

  • Riksdag och regering behöver följa upp utredningen Framtidsval och fatta beslut om förslaget om att skapa tid för möten med arbetslivet.
  • Tydliga mål bör sättas för antal möten med olika arbetsgivare/yrkesgrupper som eleverna ska få under skoltiden.
  • Ett regleringsbrev kan säkerställa att myndigheter och statliga bolag samverkar med grundskolor och gymnasier för att inspirera till olika yrken.

Tillsammans kan vi inspirera fler elever att hitta vägar till utbildningar och spännande jobb.

Beslutskedja: En utvecklad studie- och yrkesvägledning

30/11
2017
11/1
2018
27/3
2018
25/9
2018
28/1
2019
29/1
2019
31/1
2019
29/5
2019
31/5
2019
14/6
2024

Forrige artikel Inför nationell styrning av cancervården Inför nationell styrning av cancervården Næste artikel Socialdemokraterna behöver damma av Perssons gröna folkhem Socialdemokraterna behöver damma av Perssons gröna folkhem
Så mycket får myndigheterna

Så mycket får myndigheterna

Kriminaliteten och säkerhetsläget präglar regeringens fokus i budgeten. Försvarsmakten, Polismyndigheten och Kriminalvården är de myndigheter som får mest.