Konstrådet och Arkdes kan avvecklas för samlad konstmyndighet

Arkdes och Statens konstråd fick i juni veta att regeringen avser att utreda en sammanslagning med Moderna museet. Beskedet kom som en överraskning, berättar myndigheterna för Altinget.

När regeringen i torsdags fattade beslut om en utredning som ska lämna förslag på hur Statens centrum för arkitektur och design (Arkdes) kan bli en del av Moderna museet hade myndigheterna precis fått informationen.

”Informationen om regeringsbeslutet är färsk hos oss sedan förra veckan”, skriver Moderna museets kommunikationschef i ett mejl till Altinget och även Arkdes uppger att informationen är ny för myndigheten. 

Arkdes har genom åren varit föremål för kritik bland annat för sin arbetsmiljö och tecken på en tystnadskultur på myndigheten. Tidigare i år lämnade överintendenten och chefen Kieran Long sitt uppdrag i förtid.

Genom att inordna Arkdes i Moderna museet hoppas kulturminister Parisa Liljestrand skapa en samlad myndighet som kan bli ”ett starkare nav inom konst-, arkitektur-, form och designområdet såväl nationellt som internationellt”.

– I en tid då kulturen och kulturinstitutionerna utmanas både bland annat av lågkonjunktur, och av ett teknologiskt och pedagogiskt omvandlingstryck och förändrade publikmönster, behöver den statliga förvaltningen vara kostnadseffektiv och ändamålsenligt organiserad, säger kulturminister Parisa Liljestrand i ett pressmeddelande och fortsätter:

– Mer resurser behöver frigöras för att kunna kraftsamla runt kärnverksamheten.

Utredningen ska komma med ett konkret förslag på hur Arkdes uppgifter kan flyttas till Moderna museet. Samtidigt ska också frågan om Statens konstråds framtid utredas. 

Enligt direktiven ska utredaren analysera om det är ändamålsenligt att också Konstrådets uppgifter flyttas till Moderna museet. Om det är det ska också ett förslag lämnas på den flytten. Utredaren ska även lämna ett förslag på nytt namn.

Henrik Orrje är Konstrådets vikarierande direktör och säger även han att beskedet om utredningen kom nära inpå att det offentliggjordes. Han är positiv till regeringens ambition att slå ihop myndigheterna.

– Det skulle nog kunna ge ganska goda möjligheter att forma en verksamhet som kan främja kvalitativ utveckling och kreativitet där konst, arkitektur, form och design kan mötas, säger han till Altinget.

Redan under utredning

Konstrådet bildades 1937 efter beslutet om att en procent av statens byggnadskostnader skulle läggas på konst. Myndigheten producerar och beställer konstverk och har sedan 2018 också i uppgift att arbeta med gestaltad livsmiljö

– Vi har en lång historia av att jobba med offentlig miljö och konst, och har också haft en viktig roll konstnärspolitiskt i att ge konstnärer uppdrag. Det skiljer sig från utställningsproduktion och museisamlingar, men samtidigt finns det likheter, säger Henrik Orrje. 

Vid ett inordnande skulle både Arkdes och Statens konstråd avvecklas. I torsdags, när utredningsuppdraget presenterades, samlades personalen på Konstrådet för ett möte.

Är de anställda oroliga för vad en sådan här förändring kan innebära?

– Nej. Signalerna vi har fått är att det här handlar om att stärka kärnverksamheten. Det är inte en effektivisering som tar sikte på ekonomin eller personalen.

Konstrådet och Arkdes omfattas också båda redan av den pågående översynen av statens mindre myndigheter, som ska lämna förslag på avvecklingar och sammanslagningar i höst. 

– Den här utredningen har ett starkare fokus på kärnverksamheten i de här tre myndigheterna. Sen är det otroligt mycket som ingår i stödverksamheterna som man kan samordna, säger Orrje och tar arbetet med digitalisering och informationssäkerhet som exempel.

För Konstrådet har kompetensförsörjningen varit en utmaning som en liten myndighet. Det kan handla om tjänster där det i dag saknas personal, eller där någon har ensamt ansvar. Genom en sammanslagning skulle arbetet kunna samordnas, tror Henrik Orrje som kommer inleda ett internt arbete för att titta på för- och nackdelar med sammanslagningen.

Gitte Ørskou, överintendent på Moderna museeet, kommenterar utredningen i ett mejl till Altinget.

"Det är ett komplext uppdrag där vi ska arbeta i nära dialog med den ansvarige utredaren, Arkdes och Statens konstråd, för att noggrant analysera både de möjligheter och utmaningar som förslaget innebär. Vårt fokus ligger på att bidra med museets samlade kompetens till en konstruktiv process där alla perspektiv beaktas och eventuella risker hanteras på ett ansvarsfullt sätt.", säger hon. 

Generaldirektör ska lämna förslag

Utredare blir Thomas Pålsson. Han sitter i Kulturrådets styrelse och är vikarierande generaldirektör för Patent- och registreringsverket. En fördel, tror Henrik Orrje.

– De förstår Arkdes, Konstrådet och vår långa historia och hur man kan använda det som en resurs när man skapar en större myndighet.

En särskild viktig uppgift för Pålsson blir enligt Henrik Orrje att säkerställa förutsättningarna för alla de tre verksamheterna.

– Det blir intressant hur man formar en sån här stormyndighet inom kulturområdet, med instruktionen, ekonomin och anslagsposterna så att man får en långsiktighet där de olika delarna kan utvecklas.

Utredningen kommer genomföras på kulturdepartementet och får även föreslå hur Statens konstråds uppgifter kan inordnas i någon eller några andra myndigheter än Moderna museet. Uppdraget ska redovisas senast den 31 januari 2025.

Altinget har sökt Arkdes överintendent som inväntar utredningen.

Forrige artikel Trafikverkets jätteupphandling klar – nu väntar nästa Trafikverkets jätteupphandling klar – nu väntar nästa Næste artikel Ukraina tar första officiella steget på den långa vägen mot EU: ”En investering i fred” Ukraina tar första officiella steget på den långa vägen mot EU: ”En investering i fred”
Så mycket får myndigheterna

Så mycket får myndigheterna

Kriminaliteten och säkerhetsläget präglar regeringens fokus i budgeten. Försvarsmakten, Polismyndigheten och Kriminalvården är de myndigheter som får mest.